EU-parlamentet skakas av en omfattande mutskandal. Flera toppolitiker sitter anhållna och stora summor pengar har beslagtagits. Korruptionsexperten Ulrik Åshuvud har länge påtalat att EU behöver bättre verktyg till att förebygga korruption.
– Det handlar om systematik och här brister parlamentet, säger han.
Alexander Jacobsson
EU och Bryssel befinner sig i chocktillstånd efter att flera EU-parlamentariker anhållits av belgisk polis. Misstankarna rör korruption i det yttersta toppskiktet av parlamentet som handlar om att en Gulfstat betalat ut mutor. Vilket land det handlar om har den belgiska åklagarmyndigheten ännu inte offentliggjort. I fredags inledde polisen en koordinerad aktion mot flera EU-politiker i deras privata bostäder i Belgien.
I internationell media framkommer uppgifter om att parlamentariker fått sina tillgångar frysta och att polisen beslagtagit högar med kontanter – enligt Euronews mer än 750 000 euro. En av de anhållna är grekiska Eva Kaili, en av EU-parlamentets 14 vice talmän.
Bild:
AP/TT
”Aldrig helt korruptionsfri”
Några brottsanklagelser har hittills inte presenterats. Men enligt uppgifter i flera medier rör det sig om lobbyverksamhet från företag och organisationer med koppling till Qatar som köpt parlamentarikers inflytande. Bland annat ska politiker ha fått finansiella gåvor för att uttala sig positivt om landet, som kritiserats för bristande respekt för mänskliga rättigheter i samband med fotbolls-VM. Men det gäller även att flygbolaget Qatar Airways fått konkurrensfördelar på EU:s inre marknad, rapporterar tidningen Politico Europe.
Ulrik Åshuvud, ordförande för organisationen Transparency International Sverige som jobbar med att bekämpa korruption i världen, ser allvarligt på uppgifterna.
– Samtidigt är vi glada för att man har reagerat så skarpt så som parlamentets ordförande har gjort, att det här är fullständigt oacceptabelt, säger han.
Han hänvisar till att parlamentets talman Roberta Metsola från talarstolen i Strasbourg uttalat att EU som demokrati är under attack och att mutmisstankarna inte kommer att sopas under mattan.
Flera personer med ledande roller i parlamentet har också tillfälligt entledigats under tiden polisutredningen pågår.
EU saknar fungerande kontrollfunktioner och nuvarande register för lobbyverksamhet behöver förbättras.
Ulrik Åshuvud menar att EU behöver reformer som kan upptäcka och försvåra förutsättningarna för korruption.
– Man kan aldrig vara helt korruptionsfri. Det handlar om systematik och här brister parlamentet. EU saknar fungerande kontrollfunktioner och nuvarande register för lobbyverksamhet behöver förbättras. Vi vill att det ska komma på plats en oberoende etikfunktion som jobbar brett för hela EU, i likhet med de funktioner som finns för bedrägerier inom EU:s finansiella intressen, säger han.
Statsvetaren: Gått tillbaka till 1989
Enligt Bo Rothstein, seniorprofessor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, riskerar omfattningen av korruptionsmisstankarna att skada ett redan lågt förtroende för EU som en demokratisk institution bland EU:s invånare. Och i synnerhet bland de nordiska länderna, som har låg grad av korruption inom sina institutioner.
– Det här blir lök på laxen kan man säga. Sedan rör det sig om förtroendevalda, att ta emot pengar på det här viset sänker helt klart förtroendet, säger han.
Vi kan mäta att det pågår en avdemokratisering, som också kallas för autokratisering.
Enligt honom pågår en avdemokratiseringsprocess i världen som har ett tydligt samband med korruption inom statliga institutioner och myndigheter.
– Vi kan mäta att det pågår en avdemokratisering, som också kallas för autokratisering, att allt fler länder blir autokratier istället för demokratier. När man tittar på vad det finns för orsaker till det så visar det sig att den faktor som är avgörande är graden av korruption, säger han.
Enligt de institut som mäter graden av demokrati i länder, exempelvis Varieties of democracy vid Göteborgs universitet, är vi nu tillbaka till hur det såg ut 1989, säger Bo Rothstein.
– Hela den demokratiseringsvåg som följde under 1990-talet efter Berlinmurens fall och demokratiseringen i Afrika och Latinamerika har alltså gått om intet.
