En tillfällig ockupation av land kan vara folkrättsligt tillåten i vissa fall, säger Ove Bring och nämner exemplet Tyskland efter andra världskriget. Men Israels ockupation av Västbanken har varit olaglig minst sedan 1980.
– Då hade Israel haft gott om tid att avveckla sin närvaro. Nu tar de ytterligare steg när de vill annektera ockuperade områden så att territoriet blir israeliskt – palestiniernas rättigheter kommer helt i bakgrunden.
Bring säger att både Sverige och resten av EU-länderna har ett ansvar att stå upp för palestinierna och deras rättigheter, men att många är tysta nu.
– Många stater, som EU-länderna, tycker att de redan har markerat sitt motstånd, att det är svårt att gå vidare eftersom de inte vill förvärra en kris och låta diplomatiska förhållanden och handelsband helt gå till spillo. Det är ett problem, för detta är en allmän känsla. Sverige borde gå längre och pressa andra till att ta en mer aktiv hållning
Efterlyser konsekvenser
EU-parlamentarikern Malin Björk (V) ser allvarligt på Israels planer.
– Vi har varit glasklara. Vi vill se väldigt tydliga besked från regeringen och utrikesminister Ann Linde om att detta kommer att leda till sanktioner, att det ska drivas inom EU och FN, samt att en FN-observatör ska skickas till området för att försäkra att folkrätten upprätthålls.
Björk oroas av att reaktionerna hittills är flata.
– Det är många som säger att de ser oerhört allvarligt på planerna, men vilka konsekvenser kan det få? Jag är orolig att det enda som kommer från EU är tomma ord, då måste individuella medlemsländer vara glasklara. Ann Linde håller sig till EU-kommissionens talespunkter, det är svagt.
Nu efterlyser Malin Björk tydlighet om konsekvenser från regeringen.
– Sverige har en möjlighet, men också ett ansvar att stå upp i den här frågan, i stället svävar regeringen på målet. Netanyahu vill ockupera en tredjedel av Västbanken, då måste det få samma typ av konsekvenser som när Ryssland annekterade Krimhalvön. Till exempel måste EU:s associeringsavtal med Israel frysas.