Till nästkommande vecka har Paludan själv sagt att han ska återkomma till Sverige för nya demonstrationer. 


Kommunledningarna i Norrköping och Linköping uppger att de fått information om att Paludan ska ha ansökt om tillstånd i deras respektive stad och har därför gått ut i ett mejl till polisen och vädjat om att inte bevilja ansökningarna för demonstrationerna. 
– Polisen borde med anledning av de här händelserna inte bevilja fler sammankomster, säger Norrköpings kommundirektör Anna Thörn på en pressträff på tisdagen. 


Under påskhelgen ledde upploppen till brottsrubriceringar som mordförsök, våldsamt upplopp och våld riktat mot blåljuspersonal. Efter att Rasmus Paludan gått ut med att han planerar att komma tillbaka, har polisen i sin tur meddelat i ett pressmeddelande att varje tillståndsärende utreds enskilt, men att våldsamma upplopp och annan våld direkt riktat mot polisen kommer att vägas in i kommande bedömningar.

 – Det har varit ett exceptionellt läge och väldigt allvarlig brottslighet kopplat till dessa demonstrationer. Tillståndshanteringen utgår ifrån varje enskild ansökan, men de senaste händelserna är naturligtvis mycket försvårande, säger Jonas Hysing, kommenderingschef för polisens arbete i den särskilda händelsen Val 2022.

 Och de kan få stöd av lagen.
Trots att yttrandefriheten står stark i Sverige finns det möjligheter att neka ett demonstrationstillstånd, menar Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet. 

– Polisen kan neka tillstånd med hänvisning till tidigare oroligheter. Ordningslagen är tydlig i att man kan avvisa ansökan om demonstrationstillstånd om man befarar oroligheter, säger han, men tillägger: 


– Utgångspunkten är att de som söker tillstånd för att uttrycka en åsikt får generellt det beviljat, det gäller även kontroversiella åsikter. Åsiktens karaktär ska inte spela någon roll.

Det är ovanligt att polisen nekar tillstånd för demonstrationer, men vanligare att man till exempel ändrar plats eller marschväg, som för nazistiska NMR under Bokmässan i Göteborg 2017 till exempel. 

– Då fick en grupp nazister ett stort tillstånd att gå förbi en synagoga bland annat, men det överklagades till förvaltningsrätten som då ändrade marschvägen, och då blev det mindre kravaller och oroligheter än befarat, säger Joakim Nergelius.


Varför är det inte klassat som hets mot folkgrupp att bränna en helig skrit som Koranen? 


– Därför att det är kritik av en religion och inte av en grupp människor. Hädelse har inte varit ett brott i Sverige på över 50 år. Men om man inte nöjer sig med att kritisera en viss religon utan istället kallar alla muslimer för hemska, då är det ingen tvekan. Likadant om man uppmanar till våld. 


 Hur mycket påverkar den gångna helgens upplopp kommande ansökningar om demonstrationstillstånd? 


– Det är upp till polisen att svara på. Polisens agerande kommer utredas av flera instanser, både tillståndsgivningen och hur man agerade på plats. Och under den tiden det utreds, den närmsta månaden, så kommer nog Polisen vara lite mer restriktiv. Det är min gissning, säger Joakim Nergelius. 


 Carina Skagerlind, pressekreterare på Polisen, svarar kort på hur de ser på tillståndsgivandet.


– Det görs av våra rättsavdelningar, vi har väldigt kunniga jurister hos oss. Det ska vara likvärdigt oavsett var i landet det är, säger hon.


Under onsdagen meddelade Rasmus Paludan, som har ett svenskt medborgarskap, att han ställer upp i riksdagsvalet. Såväl han som partiet Stram Kurs har registrerats hos den svenska valmyndigheten, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Han har anmält sig som kandidat till valet och det finns även en anmälan av partiet Stram Kurs. Anmälan kom in i dag. Vi hanterar det här som vilken annan anmälan som helst, säger Maria Ekman, pressekreterare på Valmyndigheten, till tidningen.