En födelsedagspresent behövde inhandlas i Alingsås.
– När jag först kom in där tänkte jag ”detta är helt sjukt”, berättar Magnus Gustafsson.
Han sjönk ner på en bänk. Betraktade människorna som rusade omkring. Såg barnen som lämpades av i lekhörnan.
– Sedan slog det mig: ”Nej, det är jag som bestämmer över mitt eget liv. Och detta har jag valt att stå utanför. Så egentligen är det ju underbart – att jag kan sitta här och bara titta på.”, säger han.
Utanför konsumtionssamhället
Tillsammans med 13-åriga dottern bor Magnus Gustafsson, 49, på en liten gård norr om Alingsås. Gräset på fälten runtom är högt och gult. Utanför ladugården står en gul bil av äldre modell. En traktor med rostig takbåge och två extra framdäck bredvid har sin plats på gräsuppfarten. Bakom ladugården betar får. Tidigare hade han höns men de blev mat åt räven, en efter en.
Efter lantbruksgymnasiet jobbade Magnus Gustafsson som snickare, på betongfabrik, sågverk och som deltidsbrandman.
Men ekorrhjulet skavde. När arbetskamraterna pratade om semestern tre månader framåt i tiden bestämde han sig för att lämna livet som anställd. För gott.
– Att någon ska ge mig order har jag egentligen aldrig klarat av. Nu gick jag runt som en levande död. Jag älskar livet för mycket för att kunna leva så, säger han.
"
Vill du resa med flyg eller bil, eller äta en bit kött, utan att skada miljön?
Klimatkompensera dina utsläpp på ETC Klimatkompensation. Det är klimatklokt i praktiken!
"
När dottern födds gick Magnus Gustafsson ner till deltid. Tre år senare sa han upp sig helt och gick ur facket.
– Jag gjorde mig fri från all trygghet. Att vara helt ren var nödvändigt för att komma på vad jag ville göra med mitt liv, berättar han.
Han skrattar och undrar om han verkligen ska berätta om sina första försök att leva på gården.
Någon form av inkomst behövdes. Att stämpla var inget alternativ.
– Jag köpte 800 kilo potatis och satte dem för hand. Det tog en vecka, säger han.
Små utgifter
Under några år sålde han potatis till uppköpare och klippte får vid sidan om. Men med större beställningar ökade pressen.
– De kunde ringa och beställa en leverans på 300 kilo potatis inom ett par dagar. Helt plötsligt var jag fast i någon annans krav – igen, säger han.
I dag lever han enbart på att klippa får. Och på att ha små utgifter. Han har ingen tv. Köper nästan inga kläder. Gräsmattan slår han med lie. En tågbiljett till Lund varannan helg – där ”kärestan”, som jobbar i Second handbutik och delar hans tankar om det enkla livet, bor – kostar han på sig.
– Jag har alltid levt fruktansvärt billigt. Nu tjänar jag ju långt under existensminimum, 12 000 kronor före skatt i månaden tror jag det är. Då har jag lånet på gården och en dotter som jag ensam försörjer, berättar han.
Men bara han har till de fasta kostnaderna och dotterns behov så är han nöjd.
– Hon ska aldrig behöva känna att jag försakar hennes intressen, säger han.
Men en nyare bil vore väl ändå skönt att ha när vintern kommer?
– Nej. Jag kör hellre den gamla så länge det går, säger Magnus Gustafsson.
Enligt honom är förnöjsamhet en underskattad känsla.
– Jag vet många som tjänar mångdubbelt mer än mig. Ändå klagar de över att de inte har råd.
Tid att varje dag stanna upp och reflektera över livet, kunna se gräset växa eller följa flyttfåglarnas återkomst – det är rikedom för mig, säger han.
Krävs det inte disciplin för att klara av att leva som du gör?
– Verkligen inte. Jag är väldigt ostrukturerad och har jättesvårt med tider. Grönsaker har jag odlat i elva år men vet fortfarande inte exakt hur jag ska göra för att det ska funka bra, säger han.
Han kallar sitt eget liv för oskyndsamt.
– Jag åker aldrig hemifrån före klockan nio på morgonen. Det får människor acceptera bara, säger Magnus Gustafsson bestämt.
Hur gör man för att leva enklare?
– Dra ner på kostnaderna. Tillbringa mer tid i naturen. Men se det inte som en prestation. Det handlar inte om att springa fort eller klättra högt. Vi tror att det är vi som tar hand om naturen. I själva verket är det naturen som tar hand om oss, säger Magnus Gustafsson.
Makt över sitt eget liv
Ekorrhjulet drivs av vår livsenergi och gör oss till slavar. Det är det som inkassobolagen, bankerna, sms-låneföretagen och reklammakarna lever på, menar han.
När man väl insett hur lite man egentligen behöver blir prylar ointressanta. Bara att leva är ju egentligen gott nog.
– Blunda för all reklam. Stäng av tv:n och koncentrera er på ert fantastiska liv i stället, säger Magnus Gustafsson.
