“Jag vill återigen hävda min fullständiga oskuld och förblir övertygad om min rätt. Min beslutsamhet är total i denna fråga, precis som i de andra. Sanningen kommer till slut att segra. Då kommer var och en att få stå till svars inför fransmännen.”
Den tidigare franske presidenten Nicolas Sarkozy dömdes i onsdags i andra instans till ett års fängelse, varav sex månader villkorligt. Det är första gången en före detta president har dömts till fängelse – även om den 69-årige Sarkozy nu överklagar på EU-nivå.
Endast en fransk expresident, Sarkozys konservativa föregångare Jacques Chirac, har tidigare dömts för korruption – han dömdes 2011 till två års villkorligt fängelse för att ha förskingrat partipengar till en kampanj. Chirac deltog dock aldrig i sin rättegång på grund av hälsoskäl.
Hyrde pr-firma för att mörka
Den villkorliga delen av Sarkozys straff innebär att han kan avtjäna det med en elektronisk fotboja istället för att faktiskt sitta i fängelse. Sarkozy döms för att ha överskridit budgeten för sin presidentkampanj 2012 och därefter anlitat pr-företaget Bygmalion för att dölja detta. Han ska ha spenderat 43 miljoner euro, vilket motsvarar cirka 495,5 miljoner svenska kronor, nästan dubbelt så mycket som den fastställda gränsen på 22,5 miljoner euro. Bygmalion hjälpte dåvarande UMP, som nu kallas Republikanerna, att få det att se ut som om pengarna som använts i kampanjen istället gick till partiomkostnader.
Sarkozy har hela tiden nekat till alla anklagelser mot honom och hans advokat, Patrick Spinosi, hävdar att expresidenten inte ens var medveten om hur mycket pengar som spenderades. Spinosi har även lovat att ta fallet vidare till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Domstolen fann att Sarkozy hade samarbetat för att ordna ett jobb åt domaren Gilbert Azibert i Monaco i utbyte mot insideinformation om en utredning gällande ännu en korruptionsskandal: anklagelser om att Sarkozy tagit emot olagliga betalningar från den stormrika men dementa L’Oreal-arvtagerskan Liliane Bettencourt.
Azibert dömdes också för korruption och påtryckning. Sarkozy dömdes för att via sin advokat, Thierry Herzog, ha lovat Azibert en prestigefylld tjänst i Monaco i utbyte mot information. Alla tre – Sarkozy, Herzog och Azibert – fick sina straff fastställda men sänkta i högre instans i onsdags.
Bevisningen byggde på avlyssnade samtal mellan Sarkozy och Herzog, som samlades in av franska säkerhetstjänsten och publicerades av mediasajten Mediapart.
Hittades död i Donau
Förutom detta är Sarkozy åtalad för ytterligare korruptionsbrott. Nästa år ska han ställas inför rätta för påstådd olaglig finansiering av sin presidentkampanj 2007, där det påstås att den mottagit pengar från den libyska regeringen. Sarkozy nekar även här till alla anklagelser. Om han fälls även för detta riskerar han upp till tio års fängelse.
Åtalen baseras på granskningar som den digitala tidningen Mediapart genomfört under flera år. I samband med presidentvalet 2012 – som Sarkozy förlorade mot François Hollande – publicerade Mediapart en rad avslöjande artiklar om den så kallade Libyen-affären. Den främsta källan var den tidigare libyska oljeministern Shukri Ganems personliga kalender, där utbetalningar till Nicolas Sarkozy fanns noterade, samt flera andra personer som ska ha varit inblandade.
Efter inbördeskriget i Libyen 2011, då Kadaffi störtades med Frankrikes och president Sarkozys stöd, sökte Shukri Ganem asyl i Österrike. Men några veckor före det franska presidentvalet 2012 hittades hans kropp i Donau-floden. Dödsorsaken konstaterades vara en plötslig hjärtattack. Kadaffis sekreterare Bahir Saleh, som också nämns i Ganems kalender, fick däremot skydd i Frankrike och förflyttades senare till Sydafrika – enligt Mediaparts källor med en stor summa pengar. Granskningarna från Mediapart ger bilden av att de som talade om Nicolas Sarkozys affärer mördades, medan de som höll tyst skyddades och mutades. Men några så allvarliga anklagelser står han inte anklagad för juridiskt.
Följer Trumps metod
Nicolas Sarkozy är, skandalerna till trots, en inflytelserik personlighet i den politiska franska högersfären. Han bjuds återkommande in till presidentpalatset för samtal med sittande president Emmanuel Macron, trots kritiska utspel mot denne i medier och han utesluter inte att komma tillbaka.
I startgroparna står nu även hans 27-årige son Louis Sarkozy som till stor del har växt upp i USA och som till våren, i och med publiceringen av en bok, inleder sin politiska karriär – som anses bygga på kritik mot medierna enligt Donald Trumps metoder. Det är också i kritiken mot medierna som Nicolas Sarkozy avfärdar “häxhakten” mot honom själv. Dagens ETC frågade honom om hans förhållande till fria medier 2023:
– Jag är den första att försvara fri press men det är samtidigt viktigt att journalister följer de pressetiska reglerna, inte hittar på och så vidare. Aktivism och journalism är inte detsamma, sade Sarkozy då.