Ett hemligare EU kan snart vara verklighet. Europeiska alkohollagar, arbetsrätt och gränsvärden i livsmedel är exempel på sådant som vi kan få mindre information om efter ett riksdagsbeslut förra veckan. Men exakt vad som kommer att hemligstämplas vet ingen.
Förra veckan fattade riksdagen beslut om ”sekretess i det internationella samarbetet”. Numera ska det vara möjligt för en svensk myndighet att sekretessbelägga dokument från ett annat EU-land om offentlighet kan antas försämra möjligheten att delta i internationella samarbeten. Argumentet är att Sverige är ensamt om att ha en så omfattande offentlighetsprincip.
– Det är svårt att veta vad som kan sekretessbeläggas, det ligger i sakens natur, säger Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap.
– Men jag ser två spår: det ena handlar om gränsvärden, i mat eller andra produkter. Det kan också vara rättsfall där omdömen från andra länder lämnas. Det skulle ha kunnat leda till mindre information i fall som Lavaldomen eller när en handlare gick emot alkohollagstiftningen till exempel.
Meddelarskyddet kvar
Samtidigt noterar Sverker Gustavsson att meddelarskyddet, som tillåter enskilda tjänstemän att lämna ut information till medier, blir kvar orört. Det gör fortsatt Sverige till ett av EU:s mer öppna länder.
– I Storbritannien kan en tjänsteman bli av med jobbet eller riskera livet för att lämna information.
De kritiska rösterna har dock inte låtit vänta på sig. Konstitutionsutskottets ordförande Peter Eriksson kallade beslutet ett ” rejält yxhugg” och Journalistförbundet menade att den nya lagen kan försvåra möjligheterna att få ut information om offentliga upphandlingar, brottsbekämpning och bi- och skadeverkningar av läkemedel. Att offentliga upphandlingar påverkas tillbakavisas dock av konkurrensverket, och enligt Läkemedelsverket kommer ändringarna inte tillåtas att ha någon inverkan på folkhälsan. I övrigt går det inte att förutsäga hur reglerna påverkar myndigheten, vars arbete redan omgärdas av mycket sekretess.
Lagt till flera undantag
Anledningen till att en del upplever kritiken som överdriven kan vara att insynen redan idag är begränsad. Riksdag och regering ”hanterar” nämligen redan sekretessproblemet. När utlämnande av information vid ett samarbete försvårat diskussion med andra länders myndigheter har riksdagen helt enkelt lagt till ett undantag i sekretesslagen. Det har blivit över 80 ändringar, enligt V:s ledamot i konstitutionsutskottet, Mia Sydow Mölleby.
– På det viset är det svårt att se att vi skulle ha utestängts från några samarbeten genom vår nuvarande lagstiftning, säger Mia Sydow Mölleby.