60 procent. Så mycket brukar man säga att EU påverkar lokalpolitiken. "Det är ofta mycket mer än man tror som påverkas", säger sakkunniga Petra Hasselqvist på Sveriges kommuner och landsting.
Din kommun bestämmer sig för att bygga ett bibliotek. Partierna debatterar. Budget spikas. Beslutet klubbas. De valda kommunpolitikerna har bestämt allt. Men är det verkligen så enkelt? Bygget ska upphandlas, precis som busslinjen som går till biblioteket är upphandlad. Byggnaden måste energideklareras. Maten som serveras i caféet måste kontrolleras. Allt enligt EU:s regelverk som kommunpolitikerna måste hålla sig inom.
– Lokalt, både på kommunal nivå och på landstingsnivå, påverkas vi alltså väldigt mycket av EU, säger Petra Hasselqvist vid Internationella sektionen på Sveriges kommuner och landsting (SKL).
– Vi har gjort en undersökning som visar att 60 procent av besluten inom en kommun indirekt påverkas av vad som har beslutats på EU-nivå.
Påverkar antagligen mer
Siffran kommer från en rapport från Lunds universitet, i samarbete med SKL:s internationella sektion, och den bygger på punkterna på en dagordning från kommuners och landstings fullmäktige. Men rapporten har hunnit fylla fyra år, och många direktiv och förordningar har tillkommit sedan dess.
– Vår analys är att EU:s påverkan är större idag än dessa 60 procent. När vi har besök från olika kommuner tar vi fram en dagordning från dem och går igenom punkt för punkt vad och hur EU påverkar, och det är alltid mycket mer än vad man tror.
Okunskapen stor
När den oberoende nyhetssajten Europaportalen lät opinionsinstitutet Sifo fråga 1 000 slumpvist utvalda svenskar om hur hög grad de tror att kommunfullmäktige påverkas av EU, kunde drygt hälften sträcka sig till att EU:s påverkan var max 20 procent. Inte mer.
Men med en sådan stor inverkan kommer snabbt en följdfråga: Vem har egentligen mest makt – en EU-parlamentariker eller en lokalpolitiker?
– Det är nog ändå lokalpolitikern som har störst påverkan på hur detta anpassas till lokalnivå, säger Petra Hasselqvist.
Men så tänker hon ett varv till:
– Det beror så klart även på vilken fråga det handlar om. Parlamentarikern har oerhört stor makt eftersom det är de som beslutar om det som kommunen sedan måste följa.
Ungefär samma svar ger även parlamentarikerna – det beror på vad det handlar om.
”EU sätter ramarna”
SKL:s rapport om EU i lokalpolitiken sammanställdes av Linda Nyberg som en del av hennes masterexamen i statsvetenskap. Idag är hon doktorand vid Lunds universitet och tänker så här i frågan:
– Det måste ju självklart vara kommunpolitikern som påverkar mest lokalt. I varje punkt har man makt, men EU är med och sätter ramarna.
Hon påpekar dock att EU arbetar inom alla områden, inte bara där de har lagstiftningsmakt, utan även på andra områden där parlamentet kommer med riktlinjer och rapporter. Ett annat exempel på påverkan är Europeiska socialfonden (ESF), EU:s verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Enligt svenska ESF har till exempel var sjätte svensk i arbetsför ålder kompetensutvecklat sig inom ramen för ett ESF-projekt.
– Men hur mycket inflytande EU får på kommunalpolitiken påverkas även av hur kommunerna själva agerar, säger Linda Nyberg.
– Ju mer en kommun konkurrensutsätter den kommunala verksamheten genom att upphandla den istället för att driva vidare i egen regi, desto viktigare är det att vi engagerar oss i EU-politiken eftersom EU har omfattande konkurrensregler som styr hur kommunen får agera gentemot privata företag.
Torbjörn Hallgren
Åsa Ohlsson
Enkät: Hur mycket tror du att EU påverkar politiken i din kommun?
Ruth Abramson, pensionär, Solna:
– Nej, jag har ingen aning. 60 procent? Det förvånar mig, det var mycket. Jag vet ju att det finns massor av regler om mat som påverkas av EU, och en del demokrati- och arbetslivsfrågor. Jag röstar alltid i EU-valet.
Tonny Sabandar, butiksinnehavare på Södermalm:
– Jag har ingen aning. Jag kommer från Holland och är mest intresserad av politiken där. Där känns det som att EU påverkar mer, till exempel för jordbrukarna. Jag känner mig fortfarande som en gäst i Sverige och tänker nog inte rösta.
Azad Al, arbetslös, Norsborg:
– Jag vet inte. Men jag tycker att EU är bra för att det är så stort och starkt. Det är bra för de framtida generationerna. De viktigaste EU-frågorna är mänskliga rättigheter, ekonomin och freden.
Michael Nilsson, student, Hallonbergen och Veine Haglund, student, Södermalm:
– Jag tror på cirka 75 procent. Det har jag hört att EU påverkar i England. Jag väntar med att bestämma mig för vad jag ska rösta på tills tv-debatterna börjar. För mig är ekonomin den viktigaste frågan, säger Michael.
– Jag tror på 50 procent, men det blir nog mer i framtiden eftersom det kommer nya påbud från EU. Jag följer EU-debatten och väljer mellan två partier. Hållbar utveckling och gränspolitiken är viktigast för mig, säger Veine.
Mirjam Koivunen, föräldraledig med Erman, Södermalm:
– 30 procent kanske? Jag vet knappt vad det är för dag i dag,och känner mig dåligt insatt. Jag tycker att EU är bra. Fast min sambo är från Turkiet som inte är med i EU och skillnaden märks knappt.
