EU styr mer än hälften av kommunpolitiken

Din kommun bestämmer sig för att bygga ett bibliotek. Partierna debatterar. Budget spikas. Beslutet klubbas. De valda kommunpolitikerna har bestämt allt. Men är det verkligen så enkelt? Bygget ska upphandlas, precis som busslinjen som går till biblioteket är upphandlad. Byggnaden måste energideklareras. Maten som serveras i caféet måste kontrolleras. Allt enligt EU:s regelverk som kommunpolitikerna måste hålla sig inom.

– Lokalt, både på kommunal nivå och på landstingsnivå, påverkas vi alltså väldigt mycket av EU, säger Petra Hasselqvist vid Internationella sektionen på Sveriges kommuner och landsting (SKL).

– Vi har gjort en undersökning som visar att 60 procent av besluten inom en kommun indirekt påverkas av vad som har beslutats på EU-nivå.

”Mycket mer än vad man tror”

Siffran kommer från en rapport från Lunds universitet, i samarbete med SKL:s internationella sektion, och den bygger på punkterna på en dagordning från kommuners och landstings fullmäktige. Men rapporten har hunnit fylla fyra år, och många direktiv och förordningar har tillkommit sedan dess.

– Vår analys är att EU:s påverkan är större idag än dessa 60 procent. När vi till exempel har besök från olika kommuner tar vi fram en dagordning från dem och går igenom punkt för punkt vad och hur EU påverkar, och det är alltid mycket mer än vad man tror, säger hon.

När den oberoende nyhetssajten Europaportalen lät opinionsinstitutet Sifo fråga 1000 slumpvist utvalda svenskar i hur hög grad de tror att kommunfullmäktige påverkas av EU, kunde drygt hälften sträcka sig till att EU:s påverkan var max 20 procent. Inte mer.

Men med en sådan stor inverkan kommer snabbt en följdfråga: Vem har egentligen mest makt – en EU-parlamentariker eller en lokalpolitiker?

– Det är nog ändå lokalpolitikern som har störst påverkan på hur detta anpassas till lokalnivå, säger Petra Hasselqvist.

Men så tänker hon ett varv till.

– Det beror så klart även på vilken fråga det handlar om. Parlamentarikern har oerhört stor makt eftersom det är de som beslutar om det som kommunen sedan måste följa.

Ungefär samma svar ger även parlamentarikerna – det beror på vad det handlar om.

”Måste vara kommunpolitikern”

SKL:s rapport om EU i lokalpolitiken sammanställdes av Linda Nyberg som en del av hennes masterexamen i statsvetenskap. Idag är hon doktorand vid Lunds universitet och tänker så här i frågan:

– Det måste ju självklart vara kommunpolitikern som påverkar mest lokalt. I varje punkt har man makt, men EU är med och sätter ramarna.

Hon påpekar dock att EU arbetar inom alla områden, inte bara där de har lagstiftningsmakt, utan även på andra områden där parlamentet kommer med riktlinjer och rapporter. Ett annat exempel på påverkan är Europeiska socialfonden (ESF), EU:s verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Enligt svenska ESF har till exempel var sjätte svensk i arbetsför ålder kompetensutvecklat sig inom ramen för ett ESF-projekt.

– Men hur mycket inflytande EU får på kommunalpolitiken påverkas även av hur kommunerna själva agerar, säger Linda Nyberg.

– Ju mer en kommun konkurrensutsätter den kommunala verksamheten genom att upphandla den istället för att driva vidare i egen regi, desto viktigare är det att vi engagerar oss i EU-politiken eftersom EU har omfattande konkurrensregler som styr hur kommunen får agera gentemot privata företag.

Torbjörn Hallgren
Åsa Ohlsson