Kommunen bestämmer sig för att bygga ett bibliotek. Partierna debatterar. Budget spikas. Beslutet klubbas. De valda kommunpolitikerna har bestämt allt. Men är det verkligen så enkelt? Bygget ska upphandlas, precis som busslinjen som går till biblioteket är upphandlad. Byggnaden måste energideklareras. Maten som serveras i caféet måste kontrolleras. Allt enligt EU:s regelverk som kommunpolitikerna måste hålla sig inom.
– Lokalt, både på kommunal nivå och på landstingsnivå, påverkas vi alltså väldigt mycket av EU, säger Petra Hasselqvist vid Internationella sektionen på Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Kostchefer ansvariga
Ett område där EU:s regelverk griper in i verksamheten är maten i skolan och förskolan. Inom hela unionen används ett verktyg som heter HACCP – Hazard Analysis Critical Point, som ska säkerställa att maten hanteras på ett säkert sätt. Varje kommun ska ha en ansvarig som ser till att lagar och regler följs.
– Jag har inga problem att jobba med HACCP och tänker inte på att jag skulle vara styrd från Bryssel, säger Hällefors kostchef Stefan Lahti.
Jag ser inget negativt med att EU exempelvis ställer krav på att man inte får baka under samma tidsperiod som maten lagas av hänsyn till glutenallergiker. Men det är klart att det kan bli en kostnadsfråga där det inte är ekonomiskt möjligt för mindre kök att ställa om. De får hämta sin mat från annat håll, säger Lindesbergs kostchef Carita Prim.
Hon är dock inte odelat positiv till att mycket av besluten har hamnat nere Bryssel.
Ett exempel är att Sverige förbjöd de så kallade azo-färgämnena. När vi gick med i EU kom dessa färgämnen tillbaka. I ett sådant fall är det klart dåligt. Det gäller att hålla koll hela tiden, säger Carita Prim.
Att siffran att 60 procent av besluten inom en kommun indirekt påverkas av vad som beslutas i EU kommer från en rapport från Lunds universitet. Den har gjorts i samarbete med SKL:s internationella sektion, och rapporten bygger på punkterna på en dagordning från kommuners och landstings fullmäktige. Men rapporten har hunnit fylla fyra år, och många direktiv och förordningar har tillkommit sedan dess.
– Vår analys är att EU:s påverkan är större idag än dessa 60 procent. När vi till exempel har besök från olika kommuner tar vi fram en dagordning från dem och går igenom punkt för punkt vad och hur EU påverkar, och det är alltid mycket mer än vad man tror.
När den oberoende nyhetssajten Europaportalen lät opinionsinstitutet Sifo fråga 1000 slumpvist utvalda svenskar i hur hög grad de tror att kommunfullmäktige påverkas av EU, kunde drygt hälften sträcka sig till att EU:s påverkan var max 20 procent. Inte mer, säger Petra Hasselqvist SKL.
Men med en sådan stor inverkan kommer snabbt en följdfråga: Vem har egentligen mest makt – en EU-parlamentariker eller en lokalpolitiker?
– Det är nog ändå lokalpolitikern som har störst påverkan på hur detta anpassas till lokalnivå, säger Petra Hasselqvist.
Men så tänker hon ett varv till.
– Det beror så klart även på vilken fråga det handlar om. Parlamentarikern har oerhört stor makt eftersom det är de som beslutar om det som kommunen sedan måste följa.
Ungefär samma svar ger även parlamentarikerna – det beror på vad det handlar om.
Hjälper varandra
Kostcheferna i Hällefors och Lindesberg vänder sig mot svenska myndigheter för att reda ut problem och oklarheter i verksamheten.
– Det är säkert jättemånga förordningar som sätts därnere i Bryssel, men det är inget jag tänker på. Jag jobbar mot svenska myndigheter som Livsmedelsverket och Skolverket som indirekt styrs av beslut i EU, säger Stefan Lahti, Hällefors.
– Jag vänder mig dels till Livsmedelsverket och till våra livsmedelsinspektörer. Det är många duktiga och kompetenta människor som är med, säger Carita Prim, Lindesberg
– Vi kostchefer inom KNÖL-samarbetet träffas då och då. Det går alltid att ställa frågor till kostchefskollegorna. Vi hjälper varandra, säger Stefan Lahti, Hällefors.
SKL:s rapport om EU i lokalpolitiken sammanställdes av Linda Nyberg som en del av hennes masterexamen i statsvetenskap. Idag är hon doktorand vid Lunds universitet och tänker så här i frågan:
– Det måste ju självklart vara kommunpolitikern som påverkar mest lokalt. I varje punkt har man makt, men EU är med och sätter ramarna.
Hon påpekar dock att EU arbetar inom alla områden, inte bara där de har lagstiftningsmakt, utan även på andra områden där parlamentet kommer med riktlinjer och rapporter. Ett annat exempel på påverkan är Europeiska socialfonden (ESF), EU:s verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Enligt svenska ESF har till exempel var sjätte svensk i arbetsför ålder kompetensutvecklat sig inom ramen för ett ESF-projekt.
– Men hur mycket inflytande EU får på kommunalpolitiken påverkas även av hur kommunerna själva agerar, säger Linda Nyberg.
Ju mer en kommun konkurrensutsätter den kommunala verksamheten genom att upphandla den istället för att driva vidare i egen regi, desto viktigare är det att vi engagerar oss i EU-politiken eftersom EU har omfattande konkurrensregler som styr hur kommunen får agera gentemot privata företag.
”Inte alltid politkerna har koll”
Ett område som EU har kritiserats hårt för är att Bryssel skulle omöjliggöra för kommunerna att handla närproducerad mat till skolan, förskolan och äldreomsorgen. Magnus Nordkvist är upphandlingsansvarig på Lindesbergs kommun. Han anser att regelverket i sig inte alls stoppar närproducerat.
– Upphandlingslagstiftningen är inget problem i sig. Enligt den får vi inte gynna lokala företag. Vi kan däremot ställa krav som gör att i stort sett bara lokala producenter kan vara med i upphandlingen, till exempel att de ska ha en lokal inom kommunen eller att det ska ta max ett dygn från beställning till leverans. Dessvärre är det inte alla gånger politikerna har koll på begreppen. Idag finns ingen definition av närproducerat inom kommunen. Enligt EU är allt inom 25 mil närproducerat. Det vore tacksamt om vi kunde få en klar definition, säger Magnus Nordkvist.
Torbjörn Hallgren
Åsa Ohlsson
Rolf Larsson
Mattias Karpov
Enkät:
- Hur mycket tror du att EU påverkar kommunens styre?
- Tänker du rösta i EU-valet den 25 maj?
- Vilken är den viktigaste EU-frågan för dig?
Berka Zojajo, Kopparberg:
– Jag tror inte att det är så mycket men har ingen aning om hur många procent det skulle kunna röra sig om.
– Ja, självklart ska jag göra det.
– Är för svårt att peka ut en enskild fråga.
Thomas Hegefors, Lindesberg:
– Man har ju hört talas om en del, de raka gurkorna till exempel. Jag tror att det rör sig om tolv procent.
– Absolut, självklart.
– Flyktingfrågan, den måste lösas.
Ewalill Modig, Hällefors:
– Har absolut ingen aning men tror att det är ganska mycket.
– Ja, det ska jag göra. Måste bara sätta mig in mer i valfrågorna.
– Miljöfrågorna är viktigast.
Peter Hjalmarsson, Grythyttan:
– Jag tror att det är ganska mycket, runt 25 procent.
– Jag ska rösta trots att jag inte är så insatt i frågorna, är en demokratisk rättighet.
– Bryssel måste satsa på landsbygdsfrågor. Hela Sverige kan inte bo i Stockholm, Göteborg och Malmö.
