Det innebär att det går att få betald sjukfrånvaro i upp till tre dagar utan att behöva visa upp intyg från en läkare.

Använts av var tionde

I samband med testperioden gjordes en undersökning om attityder till initiativet. Nio av tio som svarade på undersökningen i arbetsgruppen har varit positiva till initiativet. Sedan betald mensledighet infördes inom EU-vänstern har tio procent av de tillfrågade sjukskrivit sig vid något tillfälle för menssmärtor. 

Malin Björk (V) är ledamot i vänstergruppen i Europaparlamentet. Hon tycker att initiativet är bra men det är inte frågor som Vänsterpartiet än så länge vill driva i Sverige. 

– I Sverige finns redan idag möjlighet att få undantag från karensdagen om man lider av återkommande problem som mensvärk, migrän eller olika sjukdomar. Det är viktigt. Jag tror kanske egentligen att det är bättre att hålla sjukförsäkringar på en så generell nivå som möjligt istället för att göra undantag för en viss specifik livssituation. 

Spanien först i Europa 

Förra året blev Spanien det första landet i Europa som fick lagstadgad mensledighet. Det innebär att de som lider av svår mensvärk och har läkarintyg kan få rätt till tre dagars betald sjukfrånvaro. Något som fått en del kritik, bland annat riktade fackförbundet UGT varningen att mensledighet kan leda till stigmatisering av kvinnor. Något som skulle kunna gynna män i rekrytering. 

– Jag tror mer på mer generella bestämmelser eftersom alla människor kan ha en rad olika saker i sina liv som arbetsgivare bör ta hänsyn till. Men utifrån de farhågor som finns så blir det ju extra viktigt och intressant att följa upp erfarenheterna från Spanien och hur deras nya lagstiftning faktiskt fungerat, säger Malin Björk.  

I Sverige finns få förespråkare av mensledighet, men flera initiativ för att skapa bättre öppenhet kring menstration. Till exempel arbetar inte  det kvinnodominerade fackförbundet Kommunal med frågan om just mensledighet för sina medlemmar. I stället driver de frågor för att minska tabu kring mens till exempel genom att se till att det ska finns mensskydd på arbetsplatserna och  att medlemmarna får tid till toalettbesök.

Rebecka Hallencreutz är verksamhetsutvecklare på den ideella föreningen Mensen som arbetar med frågor kopplade till menstruell hälsa. Mensledighet är inte är något som organisationen aktivt förespråkar. 

– Vi anser inte egentligen att det behövs. Det finns inte så mycket forskning på ämnet, men det som finns visar att det inte har gett den önskade effekten. 

Kan uppfattas som orättvis

I de studier som gjorts har mensledighet och andra könsspecifika policies visat tecken på att det lett till diskriminering.

– I Sverige finns dessutom redan ett bra regelverk som kan appliceras på sjukfrånvaro som beror på återkommande mensrelaterade besvär.

Rebecka Hallencreutz menar dock att det inte är helt svart eller vitt. I de länder där mensledighet införts finns inte samma anställningstrygghet och möjlighet till sjukfrånvaro som det finns i Sverige. 

Rebecka Hallencreutz ser hellre en allmän attitydförändring och att det blir mer accepterat  att tala om besvär kopplade till mens och att arbetssplatser blir bättre på att ta hänsyn till de behov som hör ihop med menscykeln. 

– Det finns en stor risk att mensledighet på en arbetsplats uppfattas som orättvist. Även inom gruppen kvinnor kan det nog ses som orättvist med tanke på att man påverkas väldigt olika av sin menscykel. Det är också svårt att veta var gränsen skulle gå mot andra besvär som ger psykiska och fysiska svårigheter.