Den gånga veckan kantades av flera nya avslöjanden om den amerikanska underrättelsemyndigheten NSA. Mest uppmärksammade blev Der Spiegels uppgifter om hur man under en längre tid avlyssnat förbundskansler Angela Merkels mobiltelefon. Nyheten slog ner som en bomb på onsdagen, och kom att helt dominera stats-och regeringschefernas toppmöte i Bryssel som började dagen därpå. Mötet resulterade bland annat i en fransk-tysk överenskommelse om gemensamma samtal med USA.
Parlamentsdelegation till Washington
Europaparlamentet har länge hört till de skarpaste kritikerna i NSA-frågan. I veckan skickades en undersökande delegation till Washington för diskussioner med den amerikanska administrationen. Delegationens ledare, socialdemokraten Claude Moraes, säger att parlamentet har en skyldighet att utreda vad som skett.
– Med tanke på hur allvarliga de här anklagelserna är så förstår vi att det finns en stor oro bland medborgarna i våra 28 medlemsländer. Det gör vår undersökning extra viktig.
Kollegan Jan Philipp Albrecht från den gröna gruppen i Europaparlamentet säger att för mycket fokus har legat på avlyssning av politiska ledare.
– Det verkliga problemet är att man spionerar på europeiska medborgare. Det är inte i linje med internationell rätt och ett uppenbart brott mot mänskliga rättigheter.
Frihandelsavtal utom fara
Men även om tonläget för tillfället är högt så kommer det inte att leda till några bestående förändringar i de transatlantiska relationerna. Det säger Björn Fägersten, forskare på Utrikespolitiska institutets Europaprogram.
– Inte på medellång sikt i alla fall. Just nu är alla fokuserade på att ro frihandelsavtalet i hamn.
Just frihandelsavtalet ses av många som en helig ko som måste räddas till varje pris. Efter att den förmodade avlyssningen av Merkels mobiltelefon blivit känd gick hon själv direkt ut och sa att förhandlingarna bör fortsätta som förut. Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt var av samma åsikt när ETC talade med honom i Bryssel förra veckan.
– Jag anser inte att förhandlingarna ska ställas in på grund av detta. Vi har en grund för att föra en diskussion med USA om hur de ska avgränsa sina möjligheter att inhämta information. Frihandelsavtalet är viktigt eftersom det leder till ökad handel och fler jobb också i Sverige.
Konsekvenser på lång sikt
På längre sikt skulle Björn Fägersten kunna tänka sig att NSA-skandalen får vissa konsekvenser, som att EU blir mer självständigt i sin utrikes-, säkerhets- och underrättelsepolitik.
– Men det kommer inte att spilla över på andra politikområden.
Vad han däremot tror kan förändras är underrättelsemyndigheternas eget sätt att jobba.
– Efter den 11 september har det varit omöjligt att kritisera avlyssningen. I stället är det den tekniska kapaciteten som sätter gränser för vad USA gör.
Han tror att myndigheter nu kommer att börja stämma av mer mot politiska intressen.
– Man kommer att fråga sig om avlyssningen är värd det politiska priset om man blir avslöjad. Svaret är ofta nej. I fallet Merkel gjorde NSA helt klart en felkalkyl, hon är inte en sådan gåta. En duktig diplomat hade kunnat ta reda på samma saker genom att bjuda på några luncher.
Anna Rydholm