Lagen var omstridd in i det sista. Sverige röstade nej och lagen gick igenom när Österrikes miljöminister i sista stund – trots argt motstånd från sin egen regeringschef – bestämde sig för att rösta för lagen. Förordningen trädde i kraft under augusti och nu har Sverige och övriga medlemsländer två år på sig att presentera sina nationella planer för hur restaureringen ska genomföras.

– Regeringen har inte sagt något om vad man tänker göra och det är ont om tid. Det tar tid att sätta igång restaurering och man kan inte komma om fyra år och starta arbetet, för då finns det risk att man inte når målen, säger Mattias Lindholm, naturvårdschef på Västkuststiftelsen.

Lagen har mycket höga ambitioner, men frågan är hur det är med Sveriges? Det har kivats om skogen, men mest har det stormat om gräsmarkerna. Artdatabanken vid SLU vill att dagens cirka 360 000 hektar ängs- och naturbetesmarker ska utökas med ytterligare 2,2 miljoner hektar för att de ska vara livskraftiga. Regeringen gav i stället ansvariga myndigheter uppdraget att se över referensarealerna en gång till och även ta ekonomiska hänsyn, vilket resulterade i ett förslag om att enbart 100 000-370 000 hektar gräsmarker behöver restaureras.  

– Vi bedömer att det finns en stor risk att regeringen lägger referensarealerna så lågt som man kan komma undan med och vi kommer att jobba hårt för att det inte ska bli så, säger Jörgen Sundin, expert på biologisk mångfald hos Naturskyddsföreningen.

I regeringsbeslutet gällande de nationella planerna bekräftas Sundins bedömning: ”För att skydda svenska företags konkurrenskraft i genomförandet av EU-förordningen ska förslaget till plan och eventuella författningsförslag inte gå utöver miniminivån i förordningen.”  

Det största frågetecknet rör finansieringen. Det finns nämligen inga pengar anslagna. EU har sagt att inga medel får tas från jordbruksbudgeten. Istället hävdar kommissionen att varje investerad euro ger 8-32 euro tillbaka i form av ekosystemtjänster och verkar hoppas att medlemsländerna och privata företag därmed ska investera i naturrestaurering. Men om det hypotetiska resonemanget hade fungerat i dagens ekonomiska system, hade EU:s ekosystem med hög sannolikhet varit i betydligt bättre skick.