Återigen föreslår Folkpartiet att det bör ställas högre krav på asylsökande. Förra veckan berättade partiledare Jan Björklund bland annat att det borde införas språkkrav för den som vill bli svensk medborgare. Utspelet har fått mothugg – dels från andra partier men också internt. Partikollegan och EU-parlamentarikern Cecilia Wikström har poängterat att hon inte var delaktig i beslutet. Även partistyrelseledamöterna Birgitta Ohlsson och Frida Johansson Metso har levererat skarp kritik.
Jennie K Larsson, som forskar om integrationspolitik på Linköpings universitet, stämmer in i kritiken och anser att Björklund helt ignorerar vad människor har med sig för erfarenheter när de kommer till Sverige.
– Det här handlar inte om skoltrötta elever, utan om människor som har flytt från krig. Det kommer till ett nytt land där tillvaron ofta fortfarande är extremt tuff. Björklund verkar inte se det större sammanhanget, säger hon.
Skulle slå hårt mot vissa
Hon säger att det också finns andra problem med förslaget att införa språkkrav. Ett är att det slår olika hårt mot olika personer.
– Det tas ingen hänsyn till klassbakgrund eller utbildningsnivå. Att ställa språkkrav på någon som är analfabet skulle göra att en del av dem som kommer hit får det svårare. Det blir ett sätt bestämma vilka som är välkomna.
Afram Zaia, 29, kom till Sverige från kriget i Syrien för två år sedan. Nu läser han SFI på Studium i Göteborg. Han är precis som Jennie K Larsson kritisk till idén om språkkrav.
– Gamla människor kan inte alltid lära sig språket, ska de inte få en chans att bli medborgare? Eller om någon har problem, har svårt att koncentrera sig och läsa. Ska man inte ha rätt till medborgarskap då?, säger han.
Ett av argumenten för att införa hårdare krav är att drivkraften att lära sig svenska skulle öka. Men Afram Zaia menar att det inte handlar om en ovilja.
– Vi vill lära oss. Men om man flytt från krig och har förlorat familjemedlemmar kan det var svårt att koncentrera sig på att studera, säger han.
Jennie K Larsson delar hans bild.
– Att nyanlända inte skulle vara motiverade är en helt felaktig problemformulering. Det enda de vill är att kunna försörja sig och att lära sig språket. Problemet är knappast deras drivkraft, utan att vi har ett system som inte fungerar, säger hon.
Språkkrav är meningslöst
För att bli svensk medborgare i dag måste en ha bott i Sverige en viss tid. Oftast är det fem år som gäller, för flyktingar är tiden fyra år.
Negin Sarvalishahi, 29, från Iran tror att de flesta har hunnit lära sig svenska under den tiden och menar att språktest därför inte behöver vara fel.
– Det är en bra tid att lära sig språket på. Jag tror att det är ett måste att lära sig det dagliga språket för att klara sig, säger hon.
Mojgan Takbiri, 31, tror att ett krav på att kunna språket skulle stänga många ute från möjligheten att få medborgarskap. Hon kom till Sverige från Iran 2012.
– De flesta som kommer har olika problem. Om man kommer från ett krigsland är det svårt att koncentrera sig på att lära sig språket. Jag tror att man lär sig språket med tiden, men det spelar ingen roll om man gör det innan eller efter man blir medborgare. Det är onödigt att tvinga folk att lära sig språket först, säger hon.
Jennie K Larsson ser Björklunds retorik som ett sätt att lägga ansvaret för integrationen på enskilda individer, de nyanlända.
– Faran med den argumentationen är att det är de nyanlända som blir problemet. På så sätt slipper Björklund erkänna att deras politik inte har fungerat, istället ska allt lösas genom hårdare krav på människor som sökt sig hit för att de måste.
Vanligt i Europa
Allt fler länder i världen har infört språktest som krav för medborgarskap, bland annat Norge, Kanada, Danmark, Storbritannien och Holland. Sverige är i dag ett av få länder i Europa som inte har det.
I Danmarks är testet för medborgarskap bland de svåraste i
EU. För att välkomnas som medborgare gäller det inte bara att kunna språket, du ska även kunna svara på frågor om samhället och landets historia. Enligt den danske författaren och debattören Carsten Jensen är testet så komplicerat att inte ens alla etniska danskar klarar nålsögat. I en undersökning misslyckades 40 procent.
Tyskland är också ett av de länder i Europa som ställer hårdast krav för medborgarskap. I dag krävs det att en person haft uppehållstillstånd i åtta år, kan försörja sig, är ostraffad och klarar språktestet. När de nya kraven röstades igenom 2008 väckte det stark kritik.
Norge positivt exempel
Även i Norge språktestas numera personer som ansöker om medborgarskap. Folkpartiet har använt landet som positivt exempel och i valrörelsen 2006 reste Lars Leijonborg dit på studieresa.
I Kanada krävs det att man förstår och kan prata grundläggande engelska eller franska, landets två officiella språk. Kunskaperna testas i både ett skriftligt och ett muntligt test. Man ska också ha grundläggande kunskaper i kanadensisk historia, samhällskunskap och geografi. Personer som är 55 år eller äldre undantas dock.
Stina Berglund
Karin Annebäck
dagens@etc.se
