Inspirationen, berättar han för Dagens ETC, har han hämtat från den antirasistiska ”Rör inte min kompis”-kampanjen under 1980-talet: en handflata som markerar stopp: ”Ya basta”, hit – men inte längre. ”Vi anger inte”-loggan består även den av en utsträckt hand, och framför handen är den nedre delen av ett ansikte i silhuett. Det är en bild som kan tolkas på olika sätt, säger Johan Ejerblom. 

– När man håller handen för munnen kan det vara att man står och ropar ut på ett torg: ”Vi vägrar att göra det här!” Men det kan också vara att man viskar till någon, att man säger ”Hos mig är du säker.” De behövs, tänker jag, båda två.

Kyligare samhällsklimat

Han berättar om ett möte som präglat hans syn på papperslösas situation i Sverige. Det var med en person som kom till landet för ett antal år sedan, och som vittnade om en drastisk förändring i samhällsklimatet.

– Förut upplevde hen att det fanns en icke-uttalad säkerhet att man kunde få hjälp om man fick problem. Det fanns människor man kunde prata med som papperslös eller asylsökande, som att gå till kyrkan och säga ”hjälp mig”. Den känslan finns inte längre. 

– Det berörde mig så himla mycket. Jag kan inte ana hur det är att vara flykting, men bara det här att man inte har någonting, och känslan av att det inte finns någon som kan ge dig mat eller husrum eller råd.

Kan inte ta bort allt ont

Johan Ejerbloms politiska engagemenang, som också omfattar miljöfrågor, färgas av faderskapet till den tvååriga sonen.

– Det är en stor grej att sätta ett barn till världen. Och att vara förälder i ett samhälle som blir hårdare, och som på många sätt går åt fel håll, är så läskigt. 

Han minns särskilt ett tillfälle då han drabbades av en stark maktlöshetskänsla. Tvååringen hade blivit stucken av en geting och ville ha tröst. 

– Han kom till mig och höll fram handen, grät och sa: ”Bort, bort pappa, bort!” Han ville att jag skulle ta bort allt det onda. Och jag kunde ju hjälpa honom att lägga is på svullnaden – men inte få det att sluta göra ont. 

– När det hände tänkte jag att det är så mycket i samhället som jag inte kommer kunna ta bort åt honom. Miljöförändringar, artdöd och hemska saker som händer med människors rättigheter. Jag kan ju försöka att hjälpa honom med svullnaden, och jag kommer att göra allt jag kan, men jag kan inte lösa det här själv.

"Vi är miljödepartmentet"

Förutom ”Vi anger inte”-loggan har Johan Ejerblom arbetar en hel del med Greenpeace. Bland annat har han tryckt t-shirts med den numera ikoniska Miljödepartementsskylten, som omhändertogs av miljöorganisationen efter att regeringen lagt ner departementet.

"Vi är miljödepartementet" är budskapet i Greenpeace kampanj "Miljödepartementet i exil". Liksom "VI anger inte" kan den ses som ett löfte att fortsätta kämpa, trots att det politiska etablissemanget går långt åt ett håll man inte känner sig bekväm med, menar Johan Ejerblom. 

– Jag tycker att det är ett bra sätt att visa att vi i samhället är starka. Många gånger blir det en konstig konfliktfråga. Vem bär ansvaret? Är det individen, staten, företagen eller marknaden? Här blir budskapet att vi tar över den här frågan. Oss blir ni inte av med!