Men hur gör vi det energismart och hållbart vad gäller alla andra parametrar.

Det blev en spännande heldag med diskussioner.

Här är en sammanfattning. (Du får ursäkta om den blir lite nördig. Vi älskar husbyggen…)

Mötet hölls mitt i Stockholm och pågick i åtta timmar. Förutom ETC bygg (Tommy Rundqvist och Johan Ehrenberg) så var arkitekten och energiexperten Hans Eek med. Karin Stenberg från vår arkitektbyrå Kjellgren & Kaminsky, Aleksander Groznik från byggföretaget Riko (som ligger i Slovenien) och så Kennet Karlsson från det svenska byggföretaget Karlssons hus. Extra gäst var Mathias Mjörnefeldt (som är erfaren hyreshusföretagare) och Robert Zednicek från Riko.

Målet med mötet var att öppet diskutera alla olika problem och möjligheter med detta stora trähus, men också utmana oss själva. Kan man gå ännu längre?

Det är klimatfrågan som är huvudfrågan för ETC Bygg. Att skapa hyreshus för blandat boende men på ett klimatpositivt sätt. Vi vill bygga plushus - sådana som gör mer energi än de använder - men också hus som utmanar genom att ha extremt låga värmeförluster överhuvudtaget.

Att producera ren energi är fantastiskt.

Men att spara på energianvändandet är lika fantastiskt.

För att klara klimatuppdraget blev det viktiga att diskutera materialen vi ska använda.

I första hand trä, i andra hand trä och i tredje hand trä. Trä i isolering, trä i väggar, trä i golv och tak.

Men vad gör man med grunden?

Grunden i husen

Ett stort hus på åtta våningar kräver en rejäl grund. Bara blåsten betyder att enorma krafter påverkar huset.

Normalt bygger man därför grunden i betong, ibland byggs massiva trähus även med grundplan i betong eftersom det planet gärna är mer öppet (affärs- och gemensamhetslokaler).

För oss är en sådan grundplan inte en bra lösning. Vi kom fram till att enbart jobba med de massiva trästommarna (CLT = Cross Laminated Timber) och det innebär kraftigare stomme längst ner, mindre stora skyltfönster och ett mer uppdelat plan med fler bärande mellanväggar. I princip gör vi ett ”vanligt våningsplan” även längst ner.

Vill man skapa stora fönster kan de kanske snarare göras som del i de stora balkongerna vi har på öst och västsidan av huset. En glasad del utanför den bärande stommen.

Men huset måste stå på något och förankras i något.

Vi fick besök av Foamglas, ett företag som har tagit fram en lösning för isolering som tål mycket högt tryck. Foamglas tillverkas av 70% returglas och 30% nytt glas. För att skapa plattor att bygga på använder man en form av stålramar som sen skruvas ihop och bildar ett tungt sammanhängande block för huset att vila på. (Det kallas Koljern). Samtidigt slipper man extra isolering då Foamglas har ett bra isolervärde.

Foamglas har hittills använts i tjugotalet hus i Sverige, Norge och Finland men inget av dem är ett höghus. Att förankra i foamglas är en risk för ett högt hus, det måste läggas till pelare ner i mark eller förankras i berg.

En lösning vi diskuterade var betongramar som minskar betonganvändningen med upp till 70 procent samtidigt som vi fyller ramarna med materialet Hasopor och Foamglas på toppen.

Vi beslutade att titta vidare på en sån lösning.

Samtidigt nämndes sten. Går det idag att hitta företag som kan mura stora stengrunder för huset?

Vi letar vidare.

Det finns en betonglösning som kallas ”grön betong”. Det betyder att man blandar in andra material istället för den vanliga och minskar på så sätt klimatavtrycket med i snitt 30 procent. Vi letar efter svenska företag som kan leverera det materialet.

Bottenvåningen i husen

På bottenplanet ska förutom små kontor eller butiker finnas teknikrum (elcentraler) och gemensamhetsutrymmen. Och troligen tvättstuga. Det senare ser vi som en intressant möjlighet att få bort allt tvättmedel i huset. Genom att jobba med den svenska uppfinningen med avjoniserat vatten kan man tvätta utan tvättmedel och med kallare vatten. Men en sån lösning kräver central tvätt, inte enskild i egna badrum.

På bottenvåningen finns givetvis entrén som vi menar ska kunna vara en mötesplats med vackra nakna träväggar. Här på bottenplanet vill vi också ge plats åt gemensam odling med inomhussystem. (Hyresgäster kan sen odla mer själva på inglasade balkonger).

För att spara dyr boendeyta planerar vi lägga alla gemensamma servicefunktioner som sophus, barnvagnsrum och cykelgarage med elladdare i egna små hus utanför boningshuset.

På samma sätt kommer bilpoolen med elladdare vara placerad utanför huset, inte i själva bottenplanet även om elbilar i sig inte är smutsiga för de boende.

Lägenhetsplan

Vi har tagit fram tre olika planlösningar för olika stora lägenheter i huset. Varje våning kan varieras utifrån samma grund vad gäller placering av kök och toaletter och hela stamsystemet med ventilation/el/vatten.

Det är fullt möjligt att utöka eller minska en lägenhet genom dörrar eller att sätta igen sådana mellan lägenheterna, däremot är själva de massiva träväggarna inte flyttbara. Det går dock att ta upp mindre öppningar enkelt, med motorsåg.

Mellan lägenheter gäller dubbla väggar med isolering emellan.

Lägenheterna kan individuellt anpassas vad gäller färger på väggar. Vi kommer använda lerfärg för att minska utsläpp men också för att väggarna andas bättre och ger ett bättre inomhusklimat.

Golv byggs med de massiva CLT-plattorna som grund, ovanpå det ett ljuddämpande material (sand eller singel) och en distans som ger utrymme för rördragning i golv istället för i vägg.

Montage

Riko visade montagetekniken där varje mellanvägg skruvas in i varandra. Vinklade stålplattor används för hörn. Vi diskuterade andra montagesystem (efterliknande laxknutar i timmerhus) men Riko avrådde då metoden med massivträ inte som timmerhus ”växer in” i varann utan CLT:n får snarare problem vid torkning vad gäller tätheten vid såna ”knutar”.

Ytterväggarna levereras färdigt med fasad påsatt och med isolering på upp till 30 cm träfiber.

Samtliga fönster och dörrar är också färdiga på plats i väggsektionerna.

Huset levereras via långtradare i sektioner och sätts upp på kort tid.

Brandskydd

I varje land finns olika regler runt brandskydd. Massivträ har bättre egenskaper än gips och andra material, det är mycket svårt att bränna och ger lång tid för utrymning från lägenheter vid brand. Eld har också svårare att vandra genom huset jämfört med stålstommar där värmen flyttas snabbt dit man inte vill att den ska gå.

Brandskyddet kommer vi ta fram i en särskild utredning med målet att undvika alla material som medför försämrade klimatvärden. (Gips, metall, mineral).

Vi vill även bygga trapporna i trä, i första hand hårda träslag typ ek.

Det finns massiva trähus med sprinklersystem - vilket är fördyrande - men också massiva trähus utan. (Sprinkler passar bättre i trapphus och gemensamhetsutrymmen).

Toaletterna

Samtliga toaletter i huset har samma storlek, anpassade för funktionshindrade, och de kan därför förbyggas som moduler som sätts in samtidigt som trästommen reses. Modulerna bygger vi i Sverige med svenskt VVS material, vi tittar på kakelklädd glasfiberbotten och sen Fibo Trespos våtumsskivor på vägg vilket gör att toaletter o dusch inte behöver våtrumstapet eller kakel.

Duschen är snålspolande och vi ska titta på system för urinoar och toaletter som inte innebär det vattenslöseri som vanliga toaletter idag utgör.

Ventilation

Uppvärmningen av detta hus sker genom ett FTX-system, det vill säga den varma luften som ventileras ut får först förvärma ingående luft. På det sättet minskas energibehovet med 85 procent.

FTX-system är tysta och kan anpassas med särskilda värmeenheter för varje lägenhet/rum.

Samtidigt väljer vi att inte återanvända den fuktiga luften från köksfläkt eller dusch. Den ventileras ut direkt. Alternativet med kolfilter fläktar i kök kan skapa fuktproblem i ett så tätt hus som detta.

Kök

Liksom toaletter förbyggs köket och lyfts på plats. Vi jobbar med öppna kök i rummet och samlar all teknik på en färdigmonterad väggplatta.

Hiss

Vi jobbar med ett hissystem som är färdigt i stål och trä och inte kräver betong genom huset för att fästas.

Vindsutrymme

Längst upp - i ett högt rum - finns utrymme för vindar. Men det speciella höga taket ger också utrymme för en särskild topplägenhet mot söder som dock kommer sakna balkong. På vindsvåningen kan också en del av energilösningen - saltlagren - finnas. Liksom FTX-systemets stora värmeväxlare.

Tak

Vårt tak är av trä med takpapp ovanpå som fuktskydd och sen solceller ovanpå det. Solcellerna är förmonterade på aluminiumställning för att förenkla montaget så högt upp. Taket saknar skorsten och ventilation (den senare finns i norr och södervägg) för att undvika skuggor på solcellsanläggningen som är själva energihjärtat i huset.

Översta balkongens tak blir lutande och hängrännor liksom stuprännor integreras i balkongernas trästommar.

Energi

Den stora utmaningen för detta stora hyreshus är dock inte att skapa energi, det är rätt enkelt gjort, inte heller har vi problem med att lagra energi (nanobelagt salt, batterier och vanliga acktankar kan alterneras). Det stora målet är att samtidigt minska energianvändningen genom att huset inte förlorar värmen ut till kråkorna.

På sittande möte gick vi igenom de olika parametrarna för värmeförluster, material för material. Ett FEBY 18 guldhus (passivhus) ska idag klara 14W i värmeförlust per kvadratmeter. Men kalkylbladens hjälp kom vi till en lägre siffra.

Våra största förluster finns i de många fönstren, som å andra sidan är viktiga för husets karaktär och miljö. Genom att vinkla de invändiga fönsternischerna får man in mer ljus och rummen får karaktär av medeltida slott.

Balkonger

I våra första skisser är balkongerna med glasdörrar och stålräcken. VI kommer istället jobba med transparenta solceller som räcken och dörrar. Det ger en möjlighet att variera i färg och det skapar en varm balkong som fungerar som ytterligare värmeskydd men också gör det möjligt att enkelt skapa växthus.

Balkongerna är separerade från huset och inte del av de massivträplattorna som utgör stommens golv. Detta för att minska värmeförluster genom köldbryggor. Däremot byggs de helt i trä med tjocka träbalkar och löst trägolv ovanför en svagt lutande trästomme med fuktskydd.

Husets lägenheter kommer ha ca 270 cm i takhöjd.

De flesta lägenheter blir under 70 kvm för att uppfylla normen för statligt investeringsbidrag.

Hyresnivån får inte överstiga 1400 kr per kvm.

Crowdfundingen beräknas stå för minst 60% av finansieringen.

För att minska investeringskostnaderna föredrar vi tomträtt före köp av mark.

Nuvarande lågmälda crowdfunding ligger - inklusive energisystem - på 10 miljoner vilket bedöms som ett mycket gott betyg då själva arbetet ännu inte har börjat.

Nu är allt fokus att besluta om mark för första huset.

Nästa möte blir i december 2017 då underlag för en slutoffert från Riko ska tas fram inför färdig konstruktionsritning, liksom underlag för beställning av elritningar och VA ritningar.  En särskild utredning om brandskydd och återvinning av dagvatten ska också göras.