Det första barnlösa par surrogatmamman Jamie Williams hjälpte var från Kalifornien. Hon blev gravid med tvillingar. Senare har hon burit ytterliga två surrogatbarn. Samtliga graviditeter var helt annorlunda än med hennes egna tre barn.
– När man bär sitt eget barn är man förväntansfull, undrar hur barnet kommer att se ut och funderar på namn. Men som surrogatmamma vet du att det inte är ditt. Du tänker hela tiden på föräldrarna, säger hon och kisar mot solen.
Det är en varm vårdag i San Francisco. Jamie Williams, som arbetar som koordinator på kliniken Surrogacy Source, menar att det inte pengarna som är de amerikanska surrogatmödrarnas drivkraft. Det är snarare viljan att förändra andra människors liv. För henne har det varit viktigt att själv få ge barnen till föräldrarna vid förlossningen. Det är en symbolisk handling.
– När jag skulle föda tvillingarna kom först flickan, sedan pojken. Barnmorskan gav mig bebisarna och jag fick hälsa och pussa dem adjö. Sedan gav jag barnen till deras föräldrar. Jag kände mig stolt över mig själv. Jag hade förändrat dessa människors liv.
Hon menar att just det ögonblicket är det viktigaste för surrogatmödrarna.
– Det är en otrolig upplevelse som får oss att göra detta igen och igen, säger Jamie Williams och rättar till sina välstrukna byxor.
Just nu pågår en statlig utredning som ska ta ställning till om surrogatmödraskap ska tillåtas i Sverige. I debatten går åsikterna isär. Kritiker menar att praktiken är en handel med kvinnors kroppar. Ett vanligt argument är att det är rika, barnlösa par som köper sig rätten till en fattig kvinnas livmoder. Situationen för indiska surrogatmödrar tas ofta upp som skräckexempel. Men är det alltid så enkelt? Är surrogatmödraskap per definition av ondo?
Jamie Williams säger att amerikanska surrogatmödrar är starka människor som är villiga att ta risker för andra. Ofta söker kvinnorna till klinikerna efter att ha hört berättelser om par som lider av infertilitet.
Så var det även för Jamie Williams. Hon bestämde sig efter att ha sett ett tv-program om en olycklig, barnlös kvinna. I slutet av programmet fick tittaren se hur kvinnan fick kontakt med en surrogatmamma, som snart blev gravid.
– Det gjorde mig så lycklig! Tänk att kunna hjälpa andra människor på det sättet. Det kände jag att jag ville göra, säger Jamie Williams.
Nästa morgon berättade hon om idén för sin man. Han var först skeptisk, men då bad hon honom att gå till jobbet och fundera över vad deras liv skulle ha varit utan barnen.
– Först skämtade han och sa att vi skulle ha haft mer pengar. Sedan tänkte han efter och sa att huset skulle ha varit mycket tystare.
En djungel av regler
Att skaffa barn via en surrogatmamma är aldrig en enkel process. I USA är det en djungel, med vitt skilda regler beroende på var man bor. I vissa delstater är surrogatmödraskap helt förbjudet, i andra är rättsläget oklart. Sedan finns det ett antal delstater där surrogatmödraskap är lagligt. Kalifornien är en av de stater som utmärker sig på området. Tidigare rättsfall i delstatens högsta domstol har banat väg för en tydlig rättspraxis. Det innebär trygghet för blivande föräldrar, som blir juridiska föräldrar direkt när barnet är fött. Samma regler gäller både för samkönade och olikkönade par.
David Di Bene och Matt Irwin bor i ett sparsmakat inrett hus i bostadsområdet Rockridge, beläget på en höjd med utsikt över San Francisco Bay. Trots att de nyligen fått en bebis är huset lugnt och stilla. Sonen Luke sover i sitt rum. Paret, som träffades på nätet år 2002, hade funderat på barn i ganska många år när de gick på ett bröllop tillsammans.
– Vi satt vid ett bord där alla bögpar hade skaffat barn med hjälp av en surrogatmamma. Vi hade tänkt adoptera, men det väckte många funderingar. Vi ville gärna vara med från födseln och då passar surrogatmödraskap bra, säger David.
David och Matt började undersöka hur det hela fungerade. De besökte flera olika surrogatkliniker. En viktig fråga var just varför kvinnorna ställer upp på att föda barn till andra par.
– För mig var det viktigt att det inte fanns någon risk för att kvinnan som skulle bära vårt barn skulle utnyttjas. Det här är något väldigt personligt och intimt för oss och vi ville absolut inte att det skulle ske på någon annans bekostnad, säger David.
Matt håller med. Han menar att det finns en risk att surrogatmödrar exploateras från flera håll, exempelvis av deras egen partner eller läkare.
– Därför valde vi en klinik, CSP, som har längst erfarenhet på området. Deras surrogatmödrar kan inte ha detta som jobb. Självklart är pengar ett incitament, men mitt intryck är att det bara är en del av ekvationen.
Använde äggdonator
Luke piper till så att det hörs i snabbtelefonen. Papporna hoppar upp för att värma mat och byta en blöja. Lite senare, tillbaka i soffan, berättar de om första träffen med surrogatmamman.
– Vi var nervösa, men när vi väl träffade Terry och hennes man Glen var det väldigt opretentiöst. De var ett vanligt, trevligt par. Jag förstod att hon verkligen ville detta, det var ingen som tvingade henne, säger David.
Matt och David valde även en äggdonator. I USA finns flera företag som erbjuder tjänsten, det är bara att fylla i önskemålen på nätet.
– Det var ett svårt val. För oss var det viktigt att det var en bra person. Vi ville också gärna hitta någon som liknande oss båda, eftersom vi inte visste vem som skulle bli biologisk fader, säger Matt.
Parets surrogatmor Terry blev gravid på första försöket. Under graviditeten träffades familjerna och umgicks några gånger.
– Många har en skeptisk inställning till det här med surrogatmödraskap och undrar vad det är för person som föder barn åt andra? Därför var det viktigt för oss att även våra närstående fick träffa Terry, säger Matt.
Efter förlossningen stannade Matt, David, Terry och Luke på sjukhuset i tre dagar. Till sist körde paret hem till huset med sonen.
– I början var jag väldigt nervös. Jag kände ”herregud, jag är ansvarig för detta barn och vill inte göra några misstag”. Men sedan slappnade jag av, så länge man ger barn kärlek och omvårdnad blir det oftast bra, säger David.
Eftermiddagssolen lyser in genom fönstret och Luke har börjat jollra. Matt frågar hur debatten om surrogatmödraskap går i Sverige.
– En del kritiker här ifrågasätter motivet, säger han. Men hur viktigt är det att det är rätt? Jag vet att det finns kvinnor som donerar ägg för att göra en resa till Hawaii. Är det fel anledning? Kommer det motivet att skada henne eller de blivande föräldrarna?
Många åker till Indien
I USA finns det flera alternativ för den som vill skaffa barn med hjälp av en surrogatmamma. Ett sätt är att vända sig till etablerade kliniker. Ett annat är att själv anlita en surrogatmamma och skaffa juridisk och medicinsk hjälp på egen hand. Ett tredje är att åka till Indien. Amerikaner ligger högt på listan över nationaliteter som åker till Indien och andra fattiga länder för surrogatarrangemang. Surrogatklinikerna i Kalifornien som ETC pratat med anser att deras verksamhet skiljer sig väsentligt från den som finns i fattiga länder, exempelvis Indien.
– Vi har lång erfarenhet av detta, både medicinskt och juridiskt, och ser både till surrogatmamman och de blivande föräldrarnas bästa. De som varit surrogatmödrar kommer ofta tillbaka och vill göra det igen, säger Jamie Williams från Surrogacy Source.
Ett vanligt argument mot surrogatmödraskap är att kvinnan blir en handelsvara. Jamie Williams vill inte riktigt skriva under på att det även i Kalifornien finns en inkomstklyfta mellan den som köper och säljer.
– Många blivande föräldrar är medelinkomsttagare som tagit lån på huset eller lånat av sina föräldrar. De har provat alla typer av fertilitetsbehandlingar och ser detta som en sista utväg, säger hon.
Enligt Jamie Williams är cirka hälften av surrogatmödrarna hemmafruar, hälften har andra arbeten. De får mellan 18 000 och 38 000 kronor i ersättning per månad under graviditeten.
– Många använder pengarna till att dryga ut ekonomin eller spara till de egna barnens universitetsutbildning. Vi anlitar inte surrogatmödrar som är i ekonomisk knipa, går på socialbidrag eller har psykologiska problem.
Födde barn åt norskt par
Dianna Salvatera bor med sin man och två barn i staden Modesto i centrala Kalifornien. Hon födde en flicka åt ett norskt, heterosexuellt par hösten 2012. En av orsakerna till att hon blev surrogatmamma är att hon gillar att vara gravid.
– Efter att min andra dotter föddes ville jag inte att det skulle vara min sista graviditet. Samtidigt ville vi inte ha fler barn. Hur gör man då? Det enda sättet är att bli surrogatmamma, säger hon när vi träffas i vindistriktet Sonoma Valley, norr om San Francisco, hos en representant för surrogatkliniken.
I januari 2012 gjorde Dianna IVF-behandlingen (in vitro-fertilisering). Innan hon blev gravid kom det norska paret till Modesto och tillbringade en längre tid med hennes familj. Dianna tyckte inte det kändes konstigt att bära deras barn.
– Jag kände aldrig att jag behövde koppla bort mig själv känslomässigt under graviditeten. Jag hade hela tiden inställningen att jag bar någon annans barn. Det var inte alls som när jag var gravid med mina egna och förberedde mig för att bygga bo, säger hon.
”Känns som en kompis barn”
Dianna märkte att hon inte pratade med surrogatbebisen lika mycket som med sina egna. Istället försökte hon hitta vägar för de blivande föräldrarna att anknyta till barnet. Paret kom tillbaka till Kalifornien och var med på det första ultraljudet.
– Vi fixade exempelvis en sagobok, där de kunde spela in sina röster. Den brukade jag hålla upp mot magen två, tre gånger i veckan, så barnet kunde höra sina föräldrar, säger hon.
I dag har hon fortfarande kontakt med det norska paret, de mejlar och skickar bilder. Samtidigt pågår Diannas egna liv med småbarn och vardagslogistik som vanligt.
– När jag ser bilder på flickan jag födde känns det som att titta på kompisars barn. Jag känner inte någon speciell anknytning. Jag är närmare föräldrarna, vi kommer troligen att hålla kontakten resten av livet, säger hon.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här. Tidningen finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.
Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.
