Tillfälliga utlänningslagen träder i kraft
l En tillfällig utlänningslag träder i kraft som innehåller två viktiga delar – den ena gäller övergången från permanenta till tillfälliga uppehållstillstånd, och den andra anhöriginvandringen som begränsas kraftigt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
En viktig åtskillnad görs mellan flyktingar och de med alternativt skyddsbehov, de som är under 18 år och de som ansökte om asyl innan regeringen presenterade sin migrationsöverrenskommelse den 24 november 2015.
Flykting är den som har skäl att vara rädd för förföljelse på grund av etnicitet, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp.
Alternativt skyddsbehövande är den som löper risk att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Alternativt skyddsbehövande är även den civilperson som löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.
Tillfälligt eller permanent
Den som bedöms som flykting får ett uppehållstillstånd på tre år, och den som bedöms som alternativt skyddsbehövande får ett tillstånd på 13 månader. Endast de som kan försörja sig själva har möjlighet till permanent uppehållstillstånd.
Undantag: Undantag från detta gäller för ensamkommande barn och familjer med barn under 18 år – de kan beviljas permanent uppehållstillstånd om de ansökt om asyl senast den 24 november 2015.
Anhöriginvandring
Rätten till återförening med anhöriga kvarstår för flyktingar, men krav på försörjning införs. Personen ska kunna försörja sig själv och de som ska anhörighetsinvandra, och det måste även finnas en bostad i tillräcklig storlek och standard där alla kan bo. Undantag gäller dock för personer under 18 år.
Undantag: Alternativt skyddsbehövande måste ha ansökt om asyl innan den 24 november för att ha rätt till anhöriginvandring eller se till att anhöriga ansöker om uppehållstillstånd inom tre månader.
1 juni 2017
Gymnasieelever får möjlighet till förlängning
l Tillägget som trädde i kraft sommaren 2017 har fått kritik för att vara mycket komplicerat – något som även påtalats av Migrationsverket.
l I stora drag handlar tillägget om att personer med tillfälligt uppehållstillstånd och som är 17–25 år får möjlighet till ett längre uppehållstillstånd än vad som först beviljas – förutsatt att de studerar på gymnasienivå.
När detta förlängda uppehållstillstånd löper ut får den asylsökande ytterligare sex månader på sig att skaffa ett jobb och därigenom också möjlighet till permanent uppehållstillstånd –om vederbörande kan försörja sig själv.
Även de som fått utvisningsbeslut, men vars verkställighet skjutits upp på grund av att det inte finns något ordnat mottagande, har möjlighet till förlängt uppehållstillstånd.
Detta inkluderar dock enbart de som är under 18 år eftersom kravet på ordnat mottagande vid utvisning enbart gäller barn – de med uppskjuten verkställighet måste också ha ansökt om asyl innan den 24 november 2015.
Sommar 2018
”De ensamkommande får stanna”
Ja, så lät det i medierna – men det stämmer inte riktigt, för alla får inte stanna. Det förslag som regeringen presenterade i november i år är en utvidgning av gymnasielagen. Förslaget är att den nu även ska omfatta de som är över 18 år med utvisningsbeslut – men bara om de ansökt om asyl innan den 24 november 2015, och då måste de också ha registrerats som barn. Därutöver måste personen ha väntat 15 månader eller längre på beslut från Migrationsverket.
Förslaget kräver stöd i riksdagen och ambitionen från regeringen är att lagen ska vara på plats till sommaren 2018. En ansökan om förlängt uppehållstillstånd måste därefter göras inom tre månader.
