Senaste gången det undersöktes hur många svenska medborgare med intellektuell funktionsnedsättning som faktiskt röstar var 1998. Då visade siffrorna på två av tio, en drastisk minskning från 1994 års siffror med tre av tio röstande. Därefter har ingen ny forskning gjorts.
– Det är ett demokratiproblem, tycker Kjell Stjernholm, nationell verksamhetsutvecklare för Studieförbundet Vuxenskolans (SV) förbundskansli. Visst, menar han, är det svårt att utföra sådana undersökningar utan att generalisera.
– Kanske är också det en av anledningarna till att människor räds frågan såväl politiskt som vetenskapligt.
Med stöd från Arvsfonden och Ungdomsstyrelsen och i samarbete med Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB), kommer SV nu att arrangera 85 studiecirklar på sju orter i landet. Med en målgrupp uteslutande bestående av personer med intellektuell funktionsnedsättning kommer undervisning och samtal att kretsa kring hur deltagande demokrati fungerar i Sverige. Formen för cirklarna har utformats tillsammans med Centrum för lättläst och målet är att åtta av tio av de deltagande sedan väljer att rösta under ”supervalåret”.
– Vi kommer att ta fram frågor som deltagare vill ställa till politikerna, säger Anna Rudolfsson, lokal projektkoordinator och en av 15 cirkelledare i Göteborg. Hon menar att det är viktigt att cirkelträffarna anpassas efter deltagarnas önskemål, frågor och behov.
– Cirkelledarens uppgift är att hjälpa deltagaren att finna vägen till svaret, säger Annie Boström, nationell projektledare.
Med en avslutande träff efter riksdagsvalet hoppas man kunna utreda hur många av deltagarna som faktiskt har röstat.
– Då kommer vi att ha siffror från omkring 500 personer, säger Annie Boström.
Ska bilda studiecirkel
Förmyndarskap och begränsad hjälp med transport till vallokalerna är två möjliga orsaker till det låga röstdeltagandet. Men varför anhöriga, föräldrar och personal helst inte ska delta i träffarna är för att de inte ska ta över diskussionerna.
– Om inte någon av deltagarna känner specifikt behov av deras närvaro. Det här ska vara deltagarnas egna tillfällen, understryker Anna Rudolfsson.
Trösklar har också påvisats i kontakten med verksamhetschefer och personal på gruppboenden.
– Många tror att personer på deras boenden inte skulle kunna tillgodogöra sig den information som en studiecirkel kan erbjuda, säger Anna Rudolfsson.
Men det finns också positiva exempel. Med tre arbetsledare och åtta personer med behov av daglig verksamhet har organisationen Karriär-kraft film och media sedan länge arbetat med attitydproblem gentemot samhällsgrupper. De kommer tillsammans att bilda en studiecirkel, inte minst för att ta reda vad de olika politiska partierna egentligen står för. En annan fråga är vad en röst egentligen gör för skillnad.
– Fastän jag gick och röstade, så kom ändå SD in i riksdagen, säger Julian Parker, som nu är osäker på om det är värt att rösta i år.
Tvärtom är det för Emanuel Salomao, som menar att extremhögerns framväxt i Europa är ett argument nog för att rösta. Men han håller med om att det är svårt att skilja på de olika partierna.
– De är för lika varandra, säger han.
Mohammad Negahdari är verksamhetssamordnare på Karriär-kraft film och media. Han menar att det är av lika stor vikt att på ett förståeligt sätt berätta hur systemet ser ut, liksom att förklara hur den faktiska röstningen går till. Hans kollega Erik Zetterquist ser till sin erfarenhet från ett flertal LSS-verksamheter, där för stort ansvar läggs på boendepersonal och att slumpen ibland avgör vilka som röstar.
– Jag har arbetat på valdagarna och sett hur människor indirekt hindras från sina demokratiska rättigheter, säger Mohammad Negahdari.
Problem att få information
Tillsammans med organisationen Riksklippan och Centrum för lättläst har Mitt Val tagit fram ett lättläst studiematerial för cirkelträffarna.
– Förutom logistiken kring den faktiska röstningen, så är det ofta ett problem med tillgodogörande av information, säger Anna Rudolfsson och förklarar hur både enskilda partiers riktlinjer, liksom svenskt och europeiskt demokratisystem ofta förklaras på ett svårförståeligt språk.
Inför Mitt Vals valdiskussioner med lokala politiker kommer dessa därför att uppmuntras att presentera sina partiprogram. Politikerna själva kommer att erbjudas kurser i lättförståelig retorik.
– Självklart finns det andra grupper i samhället med samma behov. Därför hoppas vi att vår idé sprider sig, säger Anna Rudolfsson.
