– Det finns en diskrediteringskampanj, en hatkampanj, som är systematisk från ytterhögern och riktar sig mot Miljöpartiet. Den handlar om att vi helt nonchalerar de här frågorna och är naiva, säger Leila Ali Elmi. 

Hon menar att bilden återspeglas i media och att hela samhällsdebatten måste ses över. 

– Förortsproblemen började inte med invandringen. De startade på 70-talet och då bodde det inte araber eller somalier i förorterna. Problematiken med klass har alltid funnits, men problemet idag är att klass sammanfaller med etnicitet.

Kan du utveckla ditt resonemang om debatten?

– Vi har 5 000 gängkriminella i hela landet. Bara i Angered bor det över 50 000 människor, men det pratas om gängkriminalitet som om alla människor som bor i förorten vore gängkrimi­nella. De här förslagen om visitationszoner, att vräka barnfamiljer, det är att politiskt våldföra sig på de människor som bor i förorten. Det är ett stort problem. Vi kan bara jämföra 5 000 gängkriminella med 14 000 läkare med utländsk bakgrund. Jag tycker inte att debatten förs på ett nyktert sätt. Och den här rasistiska politiska diskursen kommer inte att lösa segregationen, den kommer inte att lösa integrationen, eller gängkriminaliteten, men den kommer att splittra vårt samhälle. Och det kommer att vara svårt att lappa och laga det samhället. 

Hur tror du att man vänder den debatten?  

– Vi måste ta fajten och vi politiker har faktiskt ett ansvar att peka ut den här samhällsförändringen. Vi har mycket radikalism och en polarisering i samhället som är enorm. Då behöver vi partier som kan prata med en bred majoritet i samhället. Vi har ledare idag som pekar ut vissa grupper och vi har politiker idag som kallar kulturellt belastade områden och människor i förorten för börda, vi har Ebba Busch som vill att vi ska skjuta i folkmassor – det är ohållbart. Vi behöver politiska företrädare som kan företräda alla människor oavsett om du är en hbtq-person eller en muslim, eller en etniskt svensk person som bor ute på Tjörn. Förstår du hur jag menar? 

Ja. 

– Vi behöver ha samhällsdebatten på den nivån, idag är den här nere i ett rasistiskt träsk. Och det som jag tycker är så märkligt med den här debatten är att somliga tror att rasismen är något som bara drabbar rasifierade. Rasismen drabbar samhällen! Och det måste vi förstå. Ja, vi kanske är dom som först träffas av det här, men det sliter sönder ett helt samhälle och det sätter igång andra dynamiker, man måste se helheten här. Vi måste ta den här utvecklingen på stort allvar. Jag hör till dem som tror starkt på att fascismen har återkommit, med sina kompisar nazismen och etno­nationalismen. Vi kan se det som sker i USA, att aborträtten avskaffades bara sådär. Men vi kan också se på de politiska förslag som idag läggs fram. Vi har partisekreterare som sitter i Sveriges riksdag och säger att för att Sverige inte är som Ungern, för att medierna inte är som de är i Ungern, så måste vi anpassa vår retorik och vår politik efter läget.

– Vi måste kunna peka på det där och se allvaret i det, för jag får kalla kårar av samhällsutvecklingen och känner att varje vettig människa borde få det. Mobiliseringen mot rasism, mot fascism, mot etnonationalism kommer att kräva en bred uppslutning och en bred mobilisering. Och det handlar inte om ifall man är grön, socialist, eller liberal, att motverka den här utvecklingen kommer att kräva hela samhällets motstånd. Jag hoppas att det är fler politiker som inser var vi befinner oss. För den här typen av utveckling tar tid. Det är inte så att det blir Holocaust overnight.