Jag ska göra ett undantag och svara på din fråga trots att du inte är med och betalar för vårt arbete och tidning. (Annars svarar jag bara på prenumeranters frågor).

Orsaken är att din fråga är väldigt central för kritiken av finanskapitalismen, det ekonomiska globala system vi lever i.

Vi har lämnat den period där banker kunde kallas serviceföretag till övrig ekonomi, idag är de maktfaktorn över ekonomin och det har en enorm betydelse om de fungerar neutralt eller om de tar ut stora övervinster.

En bank ska fungera som en förmedlare av pengar mellan de som sparar och de som lånar.

Men så är det inte idag. Banker skapar pengar genom sina lån, bankernas utlåning kan vara mycket, mycket större än den inlåning som finns och det betyder att bankernas makt över ekonomin blir väldigt stor. Idag har bankerna några få procent i kapital jämfört med de summor man lånat ut.

Men är det då inte bra med höga vinster? Nej.

När vi i Ekonomihandboken, avd 1, kapitel 5, går igenom bankernas makt (här hittar du Ekonomihandboken på webben,) så visar vi i land efter land hur man byggt upp övervinster. Vinsterna kommer från räntenettot och avgifter. Om man bara diskuterar en bank så är det där ett mindre problem, ägarna blir onödigt rika på låntagarnas bekostnad, men om man tittar på hela länder är det ett jätteproblem. När vi jämför bankernas övervinster med hur lönekostnaden i ett land utvecklas visar det sig att i de stora krisländerna har bankernas vinster skenat iväg över löneutvecklingen. Det betyder att de som lånar - löntagarna - helt enkelt till slut inte kan upprätthålla bankernas övervinster genom att betala räntor och lån, deras löner har inte hängt med bankernas behov och det är då bankerna börjar söka sig till att ge lån till människor som inte kan betala (huslånen i USA) och sen gömmer lånens ihålighet i fiffiga uppdelningar och ”instrument”. Finanskraschen 2009 berodde inte på brist på pengar eller låg tillväxt, den berodde på att bankernas jakt på övervinster skapat enorm utlåning till sådant som omöjligen kunde betala sig. Husprisernas bubbla var inte skapad av höga löner, utan av höga vinstjakter osv.

Här ovan är två diagram på några av de länder vi har med i genomgången.

Så ditt påstående om att bankernas övervinster inte är något problem menar jag är lite naivt. Då ser du inte bankernas roll i ekonomin som helhet, bankernas makt bygger på förmågan att skapa pengar via lån och de här övervinsterna skapar inte mer säkerhet i systemet, det bara skjuter en allt större lånekarusell framför sig.

Och då blir det staten som får rädda systemet när det brister.

Jo, jag vet att borgerliga politiker ibland föreslår att bankernas ägare ”ska ta kostnaderna” men det där är bara ord som aldrig kan bli allvar. Bankerna är för stora, det går inte att låta dem gå i konkurs, de måste ”räddas” och den politiska skillnaden mellan socialister och borgare är snarare hur de ska räddas snarare än om.

För mig är den naturliga lösningen att banksystemet förstatligas. Då kan vi hantera kreditexpansion gemensamt utan övervinstjakt. För regeringarna efter finanskrisen blev lösningen istället att kraftig stödja bankerna med nya pengar och sen skapa ökad byråkrati runt dem som kallas kontroll. Men även om Finansinspektionen har lite mer kontroll över hur en banks styrelse utses idag har den ingen kontroll alls över själva grundproblemet. Övervinsterna och lånebubblan.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.