Erika sökte hjälp i mars – har fortfarande inte fått träffa en psykolog

Efter att ha känt sig deprimerad en längre tid bestämde sig Erika, 25, för att söka hjälp vid sin vårdcentral i Stockholm. Trots att hon vände sig dit i mitten av mars har hon ännu inte fått träffa någon psykolog.
– Det första mötet var med en läkare, och det varade i ungefär tio minuter. Jag hann knappt ta upp hur jag mår, säger Erika.
Läkaren bokade in en tid med en kurator ungefär en månad längre fram, och tyckte att Erika skulle fundera på en behandling med antidepressiv medicin. Sedan skulle hon också komma på ett återbesök, bland annat för att ta blodprover, ett par veckor senare. Men det ställdes in.
– Då fick jag en ny tid, ungefär två veckor senare, med en annan läkare. Så ungefär en månad efter det första mötet gjordes återbesöket. Det var så kort att jag knappt han berätta någonting. Men jag fick Atarax, en lätt ångestdämpande medicin, utskrivet, säger Erika.

”Jag mådde skitdåligt”

En vecka efter detta vare det meningen att hon skulle träffa kuratorn. Men även det besöket ställdes in.
– Då mådde jag verkligen skitdåligt. Jag hade förberett mig på att prata och få ur mig massa saker. Det slutade med att jag sökte en akuttid på vårdcentralen, säger Erika.
Hon fick då träffa ytterligare en läkare – den tredje sedan hon först sökt hjälp – men upplevde inte besöket som särskilt givande.
– Det varade i max fem minuter, och han verkade inte ens ha läst min journal. Tvärtemot vad den första läkaren sagt tyckte han inte att jag skulle ta någon antidepressiv medicin, säger Erika.
Till slut fick hon äntligen träffa kuratorn.
– Jag har för mig att det var i mitten av maj som vi sågs. Det kändes faktiskt ganska bra. Hon kom fram till att jag var rätt ordentligt deprimerad och remitterade mig till en psykolog. Där har jag dock fått tid först i augusti.
Meningen var att Erika och kuratorn skulle träffas på vårdcentralen ytterligare en gång innan sommaren. Men också det besöket ställdes in två gånger.
– Tänk om jag hade mått ännu sämre. Då hade det kunnat gå åt helvete om jag skulle behöva vänta i fyra månader på att få hjälp. När man mår dåligt orkar man inte hålla på att slussas runt på det här sättet, säger Erika.

Fotnot: Erika vill vara anonym och heter egentligen något annat.