”Med de här förslagen riskerar Sveriges barnfamiljer med ensamstående föräldrar att bli ännu fattigare. Hungriga vargar jagar inte bäst”, säger Christina Olsson, generalsekreterare i Makalösa föräldrar.
Bild: TT Montage: Dagens ETC
Dagens ETC
Hushållen ska få stöd för att ta sig igenom den ekonomiska vintern. Så har finansminister Elisabeth Svantesson (M) hittills presenterat budgeten som lämnas idag. Men när Dagens ETC går igenom de kända förslagen är det tydligt att vissa hushåll får mer hjälp än andra. Och mest går till de rikaste.
Var tredje hushåll kämpar med ekonomin och har en budget som precis går ihop eller som till och med går minus varje månad. Det visar en undersökning som Swedbank gjort tillsammans med Kantar Sifo.
– Svårast är det för ensamstående med barn. Många av dem går minus varje månad och saknar också i större utsträckning en buffert och de försäkringar som krävs för en trygg privatekonomi, säger Madelén Falkenhäll, Swedbanks hållbarhetsekonom.
Men hon ser ändå inga särskilda satsningar på den här gruppen bland de budgetnyheter som hittills presenterats. Bland dem finns förslag som ytterligare ett jobbskatteavdrag, sänkt bensinskatt, sänkt skatt på snus, höjda avdrag för rot och rut och förlängning av det tillfälligt förhöjda bostadsbidraget till barnfamiljer. Åtgärder som är tänkta att rikta sig direkt till hushållens ekonomi.
– När det gäller det tillfälligt höjda barnbidraget till barnfamiljer så handlar det bara om att de får behålla det de redan har. Det är ingen ytterligare förstärkning. Och jobbskatteavdraget blir inte så stora pengar för dem med de lägre inkomsterna, säger Madelén Falkenhäll.
För ensamstående med barn är barnbidrag och underhåll viktiga för ekonomin, men det är stöd som inte har räknats upp med inflationen.
– Det gör att dessa grupper hamnar efter när priserna stiger. Bara sedan i januari har de nödvändiga kostnaderna ökat med över 700 kronor per månad för en ensamstående med två barn, säger Madelén Falkenhäll.
Familjer blir hungriga vargar
Organisationen Makalösa föräldrar är inne på samma linje. I sitt remissvar till regeringen om det tillfälligt höjda bostadsbidraget, skriver organisationen att stödet når en mycket liten grupp av dem som är i akut behov av stöd. Många familjer som lever på marginalen är inte berättigade till bostadsbidrag på grund av att inkomstgränserna inte har höjts sedan 1997. Att höja det generella bostadsbidraget för barnfamiljer är en insats som minskar barnfattigdomen och bidrar till bättre levnadsvillkor för ensamstående föräldrar med barn, skriver Makalösa föräldrar i ett pressmeddelande. Något sådant förslag har dock inte kommit från regeringen.
– Med de här förslagen riskerar Sveriges barnfamiljer med ensamstående föräldrar att bli ännu fattigare. Hungriga vargar jagar inte bäst, säger Christina Olsson, generalsekreterare i Makalösa föräldrar.
Glömmer hyresgästerna
Även Hyresgästföreningen är kritisk till regeringens budgetförslag och bristen på åtgärder för den stora grupp som bor i hyresrätter.
– Regeringen tycks helt enkelt ha glömt bort tre miljoner hyresgäster. Mer pengar till ägda boendet medan hyresgästerna får stå tillbaka är inte bara djupt orättvist utan faktiskt en obegriplig prioritering, därför att resurserna inte går dit de behövs som mest, säger Marie Linder, förbundsordförande på Hyresgästföreningen.
– I budgeten ser vi inga åtgärder för att mildra den allvarliga bygg- och bostadskrisen vi befinner oss i. Jag är djupt oroad. Det är en mycket allvarlig situation, fortsätter hon.
När Dagens ETC räknar ihop effekten av budgetförslagen för olika typhushåll blir det tydligt att den största effekten får hushåll med högre inkomster. Där handlar det om tusentals kronor i sänkta skatter och ökade stöd. De hushåll som har det tuffast, ensamstående med barn, får bara några hundralappar extra.
Johan, 49 år
Yrke: Mellanchef i näringslivet
Årsinkomst: 884 400 kr
Familj: Makan Anna och två barn
Boende: Bor i villa
Transport: Kör bensinbil
Resor: Flygsemester två gånger/år
Övrigt: Snusar
Årsinkomst
Enligt regeringens förslag får Johan och gruppen med inkomster över 750 000 kronor om året ett jobbskatteavdrag på 9 245 kronor. 706 kronor i månaden. Räknar man även med att Johans fru Anna får ett jobbskatteavdrag på 585 kronor i månaden så blir det sammanlagda effekten för familjen 1 291 kronor.
Barnbidrag 2 650 kr i månaden, varav hälften går till Johan. Alltså 1 325 kronor.
Bor i villa
Villan kostade 6 miljoner när de köpte den. Johan och hans fru tog ett lån på 80 procent av priset. Nu har räntorna stigit kraftigt och det påverkar förstås familjens boendekostnader. Innan räntan började stiga betalade familjen drygt 5 000 i månaden för räntekostnader. Nu ligger räntan på runt fyra procent och räntekostnaderna har tredubblats. Men med ränteavdraget så får de 4 800 kronor tillbaka på skatten varje månad varav hälften går till Johan. Alltså 2 400 kronor. Ränteavdraget påverkas inte i regeringens budget.
Eftersom Johan äger sitt boende får han göra rot-avdrag på skatten för renoveringsarbeten och rut-avdrag för hushållsnära tjänster som städning. Nu vill regeringen tillfälligt höja taket för rot-avdraget från 50 000 till 75 000 kronor per person. Dessutom får rot och rut separata tak. Det betyder att Johan kan göra avdrag för totalt 150 000 kronor för renoveringen av badrummet på övervåningen och städerskan som kommer varje vecka. 12 500 kronor i månaden. Hans fru Anna kan göra lika stora avdrag.
Älskar att flyga!
Flyger på semester två gånger om året: Även skatten på flygbränsle sänks i och med att regeringen pausar indexeringen. Flygresan till Medelhavet blir knappt 900 kronor billigare för familjen. Och skidsemester i Alperna 448 kronor billigare.
Kör bensinbil
Johan kör bil till och från jobbet och det blir i snitt 1100 mil per år. Nu har regeringen aviserat en sänkning av skatten på bensin med 1,64 kronor per liter. Totalt sparar Johan 2 288 kronor på sänkt bensinskatt. 190 kronor i månaden.
Snusar
Johan har en liten last. Han snusar. Liksom var fjärde man i hans åldersgrupp gör. Nu vill regeringen sänka skatten på snus motsvarande tre kronor per dosa. För Johan som gör av med ungefär en dosa om dagen blir det en sänkt kostnad på 84 kronor i månaden.
Totalt per månad för Johan
Sänkta skatter: 1 092 kr
Bidrag och stöd: 16 225 kr
Totalt: 17 317 kr
Linda, 44 år
Yrke: Undersköterska i hemtjänsten
Årsinkomst: 348 000 kr
Familj: Ensamstående med två barn
Boende: Bor i hyrestrea
Transport: Ingen bil
Resor: Ingen utlandsresa
Årsinkomst
Linda har jobbat i många år som undersköterska och har en lön, 29 000 kronor, som ligger strax över medianlönen för hennes yrkesgrupp. Hon ligger i den inkomstgrupp som med regeringens jobbskatteavdrag får en sänkt skatt på 3 518 kronor per år. 293 kronor i månaden.
Barnbidrag 2 650 kronor varav 1 325 kronor går till Linda.
Bor i hyrestrea
Efter att Linda separerade från barnens pappa flyttade hon till en relativt nybyggd trea. Hyran är på 9 500 kronor. Eftersom Linda hyr och inte äger sitt boende får hon inga avdrag för vare sig räntekostnader eller rot-arbeten. Hon använder inte heller ruttjänster. Så det ökade stödet från regeringen när det gäller hennes boende i den här budgeten är lika med noll. Det är svårt att få det att gå ihop i slutet av månaden. Linda får idag ett bostadsbidrag på 400 kronor. Med det tillfälliga tilläggsbidraget som regeringen nu vill förlänga fram till sommaren 2024 får Linda 160 kronor extra per månad. Alltså totalt 560 kronor.
Har ingen bil
Linda har ingen bil och tar bussen till och från jobbet. Hon får alltså inte del av sänkningen på bensinskatten. Priset i kollektivtrafiken har däremot ökat de senaste åren mer än konsumentprisindex och eftersom regionen där Linda bor kämpar för att få ihop budgeten under nästa år så har regionledningen aviserat ytterligare höjning av biljettpriset.
Ingen utlandsresa
Eftersom matpriserna har stigit så kraftigt det senaste året har Linda fått använda av sin sparbuffert för få månaderna att gå ihop. Någon semester annat än utflykter i närområdet blir det alltså inte för familjen nästa sommar heller. Linda får alltså inte del av den sänkta kostnaden på flygresor.