Bergsgården i Kopparberg har i dagsläget hand om 13 ensamkommande flyktingbarn. Alla är pojkar i åldern 16-17 år. Enhetschefen Barbro Svensson förklarar att åtta av pojkarna bor på själva Bergsgården medan resten bor på träningsboende eller i lägenhet på byn.
En av dem som har ett rum på Bergsgården är sjuttonårige Arif Haydari från Afganistan.
– Jag är född i Afganistan men kom som barn till Iran. När den iranska polisen ville skicka mig tillbaka flydde jag med hjälp av flyktingsmugglare över bergen från Iran till Turkiet och sedan har jag varit på flykt.
”Det är både bra och inte bra”
Vi sitter i ett samlingsrum på andra våningen i Bergsgården. Rummet har ett fotbollsspel och en platt-tv. Arif Haydari berättar att det tog åtta månader att ta sig från Iran till Sverige. Vägen gick via Grekland, Italien och Danmark innan han slutligen hamnade i Malmö 2011.
– Därifrån blev jag placerad här i Kopparberg. Jag trivdes inte i början men inser att här är både bra och inte bra, det är helt enkelt lagom.
När han kom hit som 15-åring för snart tre år sedan hade han inte gått en enda dag i skolan. Numera är det mest skola och läxor hela dagarna.
– Det är en dröm som har gått i uppfyllelse. Jag går på Lindeskolan i Lindesberg. Första tiden läste jag bara svenska, matte och bild men nu pluggar jag alla ämnen. Jag vill fortsätta tills jag har fyllt 20 sedan får vi se om jag läser vidare på högskola eller börjar jobba.
Vill bli polis i Sverige
Det blir inte så mycket tid över när resor och läxläsning är färdiga. Arif gillar att träna på gym och tyckte att det var bra så länge gymmet i Kopparberg var öppet.
– Tyvärr stängde det förra året. Det finns ett i Ställdalen men det är för långt att åka. Önskar att jag kunde träna på gymmet som finns på badhuset i Lindesberg men det kostar 250 kronor i månaden och det har jag inte råd med.
Att vara vältränad är viktigt, inte minst om Arif Haydari ska bli det han drömmer om.
– Mitt drömjobb är att bli polis i Sverige. Jag gillar att hjälpa människor. Jag vet att det krävs mycket för att komma in på polishögskolan så jag jobbar på att lära mig svenska så bra som möjligt.
Flyttar till Gävle
Arif Haydari har kvar mamma, pappa och lillasyster i Iran.
– Jag har inte sett dem sedan jag sa hejdå och flydde 2011. Jag har talat med dem i telefon sedan dess. Min storebror bor i Rom så honom har jag besökt en gång, och så har jag en syster i Afganistan som jag inte har någon aning om hur hon har det. Jag har ingen kontakt med henne.
Efter snart tre år på Bergsgården är Arif Haydari nyfiken på hur svenska ungdomar är. Han har inga kompisar i Kopparberg och det är svårt att få kontakt.
– Svenska ungdomar verkar nästan lite rädda för invandrare. Den första jag har fått kontakt med är en tjej jag har pratat lite med på väg till skolan. Jag ville bara hälsa och prata men det är svårt att få kontakt med ungdomar i Kopparberg. Kan i och för sig bero på språkproblem, jag vet inte. Jag ska antagligen flytta till Gävle snart. Det kan bli bra, det är en större stad där det kanske är lättare att få kontakt med människor.
