De nya riktlinjerna är helt inriktade på arbetsgivaren. Arbetsmiljöverket är tydligt med att det är denne som är ansvarig för det psykiska välbefinnandet på arbetsplatsen och genom att peka ut vissa riskmoment har man fått fram en handlingsplan. Från och med i mars ska arbetsgivaren ansvara för att arbetsbelastningen inte är för hög, att arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa och det ska också tas krafttag mot kränkande särbehandling och mobbning på arbetsplatsen.

– Arbetsgivarna behöver prioritera arbetsmiljöarbetet ännu mer för att vända utvecklingen. Att färre blir sjuka på jobbet är bra både för de enskilda individerna, men också för arbetsgivarna och för samhället i stort i form av minskade kostnader för bland annat sjukskrivningar, säger Erna Zelmin Ekenhem.

Bland de symptom som arbetstagare visar är stress, sömnsvårigheter, utmattning och depressioner vanligast förekommande. I Sverige har vi länge varit bra på att säkra upp arbetsplatser rent fysiskt, men det psykosociala arbetet har hamnat på efterkälken. En av anledningarna kan vara ren kunskapsbrist, men också att arbetsgivarna helt enkelt inte har fokuserat på frågan, enligt beteendevetaren Eva Wiik.

– Vi ser att sjukskrivningar ökar alldeles ofantligt ute i samhället och det är de psykosociala sjukskrivningsorsakerna som är de orsaker som är de stora i ökningen. Vi behöver ha mer fokus på den psykosociala ­arbetsmiljön för det är många som är sjukskrivna, fler kommer det att bli eftersom det fortfarande ökar och så kommer det att se ut i några år till, säger hon till SVT.