Vi vill att EU ska anta mål om nollutsläpp senast år 2040. För att nå detta behövs en utsläppsbudget, stora investeringar och justering av lagstiftning på klimatområdet.
Miljöpartiet:
Vi måste göra mer än någonsin, snabbare än någonsin. Just nu är vi på fel sida om 1,5-gradersmålet. Därför måste vi höja ambitionerna. Till 2040 bör vi ha passerat klimatneutralitet. Det innebär att vi vill se att upptaget av koldioxid i skog och mark är större än de kvarvarande utsläppen.
Socialdemokraterna:
Socialdemokraterna driver på för att andra EU-länder ska ha samma krav som Sverige. Vi vill därför skärpa EU:s klimatmål till 95 procent år 2040. Sverige måste öka trycket på andra länder att följa efter - det är mycket oroväckande att Sverige inte ser ut att klara EU-målen till 2030.
Centerpartiet:
Centerpartiet vill se minst 95 procent utsläppsminskningar. Dessutom vill vi stoppa alla fossila subventioner i EU, samt prissätta fossilt innehåll i alla produkter.
Liberalerna:
Liberalerna anser att utsläppen av växthusgaser ska hela vägen ner till noll. I Sverige har vi antagit målet att nå nettonollutsläpp 2045 och att utsläppen därefter ska vara negativa. I EU är målet 2050. Vi vill att EU snarast fattar beslut som att minska koldioxidutsläppen till 2040 med 95 procent.
Kristdemokraterna:
Klimatneutralitet ska uppnås år 2050, vägen dit ska vara ansvarsfull och ta hänsyn till alla utvecklingsmål. Innan 2040-målet formellt skrivs in i EU-lag behöver analyser göras av vilka konsekvenser förslagen har för klimat, företag, landsbygd, konkurrenskraft och för vanliga människor.
Moderaterna:
EU har tagit det historiska beslutet att bli klimatneutralt till 2050 och sänka utsläppen med 55 procent till 2030. Moderaterna har varit drivande i det arbetet. Det viktigaste nu är att vi nu fokuserar på hur klimatmålen ska nås och i det arbetet vill vi slå vakt om förutsättningarna för skogsbruket, kärnkraften och konkurrenskraften.
Sverigedemokraterna:
Vi vill inte ha ett siffersatt mål till 2040.
Enligt den så kallade naturrestaureringslagen ska EU:s medlemsländer återställa skadade ekosystem, som skog och våtmarker. När lagen skulle antas slutgiltigt stoppades den av bland andra Sverige. Ska lagen antas under nästa mandatperiod?
Vänsterpartiet:
Ja. Den är mycket viktig för den biologiska mångfalden och för att dämpa effekten av klimatförändringarna.
Miljöpartiet:
Ja! Vi måste få en naturrestaureringslag på plats så snabbt som möjligt, även om texten på bordet inte är lika ambitiös som vi hade velat se. Vi kommer därför att fortsätta driva på för att lagen ska godkännas av ministerrådet, och därefter arbeta för att stärka den.
Socialdemokraterna:
Socialdemokraterna i EU-parlamentet röstade för förslaget till naturrestaureringsförordning, efter att förslaget förbättrats under förhandlingsprocessen.
Centerpartiet:
Naturrestaurering är viktigt, och om vi kan få en bättre utformad lag på plats under nästa mandatperiod, som också respekterar ländernas olika geografiska förutsättningar och äganderätten, så kommer Centerpartiet att stötta en sådan.
Liberalerna:
Liberalerna står fullt ut bakom lagen, som är viktig för att EU ska nå sina globala åtaganden för biologisk mångfald. Naturrestaurering behövs för att nå båda målen. Lagen innebär ett paradigmskifte då den syftar till att inte bara skydda, utan också återställa, värdefull natur och ekosystem.
Kristdemokraterna:
Nej, vi vill inte att lagen ska antas. Förslaget till naturrestaureringslag hotade det svenska skogsbruket vilket var dåligt både för klimatet och för skogsnäringen.
Moderaterna:
Nej, vi är mycket skeptiska mot förslag som utmanar det svenska självbestämmandet över skogen och inskränker äganderätten, vilket naturrestaureringslagen onekligen gjorde.
Sverigedemokraterna:
Nej, vi ser att detta förslag är djupt skadligt för svenskt jord- och skogsbruk och är starkt emot att detta beslutas.
Strömmingen är så akut hotad att fisket i Östersjön måste stoppas. Det anser forskarna i Internationella havsforskningsrådet. Men i höstas körde ministerrådet över både forskarna och EU-kommissionen och fisket fick grönt ljus. Behöver EU:s fiskelagstiftning skärpas så att de vetenskapliga råden efterlevs?
Vänsterpartiet:
Ja. För att havets resurser ska nyttjas hållbart behöver all relevant lagstiftning som påverkar havet ses över för att nå god miljöstatus och utrymme för småskaligt fiske.
Miljöpartiet:
Ja, vi vill införa en övergripande havslag som ska skärpa och säkra att alla beslut som påverkar havet utgår från en helhetssyn, och tydligt styr mot fiskrika, livskraftiga ekosystem. Nuvarande lagar behöver också följas. Ministerrådet beslutar år efter år om ett överfiske i strid med gällande lag.
Socialdemokraterna:
Vi vill fortsätta insatserna mot överfiske, flytta ut trålgränsen med grund i vetenskapen och värna det kustnära, småskaliga fisket. Vi förespråkade kommissionens linje med ett stopp på sill- och strömmingsfiske i Östersjön, med undantag för det småskaliga fisket för humankonsumtion.
Centerpartiet:
Ja, det är allvarligt att kvoterna föreslagits att göras om utan att ta hänsyn till vetenskapen.
Liberalerna:
Liberalerna vill att EU:s fiskeripolitik vilar på vetenskaplig grund och är vetenskapligt motiverad. Vissa områden ska skyddas särskilt från trålning. De fiskemetoder som allvarligt skadar det marina livet ska förbjudas i EU. Vi är för begränsningar av fisket och även fiskestopp.
Kristdemokraterna:
Det är ett missförstånd att de föreslog ett totalt fiskestopp. I praktiken hade det industriella trålfisket kunnat fortsätta. Det småskaliga kustnära fisket hade däremot stoppats. Förbättringar nåddes tack vare Sverige. Kvoterna sänktes och ett trålfiskeförbud införs under vissa perioder i vissa områden.
Moderaterna:
Ja, vi vill se en hållbar fiskeripolitik som stoppar överfiske och grundar sig på vetenskapliga bedömningar. En friskare Östersjö är en prioriterad fråga för Moderaterna. Vi behöver se ett minskat fiske av strömming och mindre trålning längs Östersjökusten. Detta för att inte riskera ett totalstopp för fiske av strömming i framtiden.
Sverigedemokraterna:
Det är positivt om man i besluten tar hänsyn till forskningen, redan idag är dock forskningsresultaten tillgängliga inför beslut så vi ser inte att fiskelagstiftningen i sig som behöver skärpas utan vi vill att man fattar andra beslut, t.ex. vill vi värna det småskaliga kustfisket och i vissa fall förbjuda bifångst.
