Det går bra för Engelska skolan. Eleverna blir fler, koncernens 37:e skola har öppnats i Skellefteå i år och flera nya skolor är på gång.
– Det blir stora vinster som vanligt, säger Sten Svensson, skolutredare i Nätverket för en jämlik skola och författare till rapporten ”Färre lärare ger vinsten” för tankesmedjan Katalys.
Kostnaderna hålls nere
Skolkoncernens framgång beror på tre saker, enligt Sten Svensson.
Ett: Skolan är populär och kan hela tiden fylla sina skolor och sina klasser. Nya pengar rullar in.
Två: Koncernens skolor är stora med stora klasser och låg lärartäthet. Kostnaderna hålls nere.
Tre: De har ett sållat urval med elever som har välutbildade föräldrar, vilket gör att eleverna får goda resultat trots de stora klasserna. Om de hade haft ett annat, mer normalt, urval så hade de varit tvungna att sätta in mer lärarstöd och det hade kostat mer, menar Sten Svensson.
I Internationella engelska skolans skolor ligger lärartätheten på 15,4 elever per lärare. I vissa av koncernens skolor är det så många som 17,2 och till och med 19 elever per lärare. Snittet i för landets alla skolor är 12,1 elever per lärare. Det betyder att IES har 27 procent större klasser än genomsnittsskolan.
Men trots de stora klasserna så toppar alltså eleverna på IES betygsstatistiken i Sverige.
– Ja och det beror på elevurvalet och den höga andelen elever med högutbildade föräldrar. Det är det enskilt viktigaste sambandet som finns i skolan när det gäller elevernas resultat, säger Sten Svensson.
”Stöttas av andra vuxna”
Internationella engelska skolan svarar genom sin pressansvarige Jonathan Howell att skolans lärare stöttas av andra vuxna så som kuratorer och akademiska samordnare, men eftersom de inte är lärare så ingår de inte i statistiken. Enligt IES egen statistik finns det en vuxen anställd per tio barn.
I nuläget står nästan 200 000 elever i kö till koncernens skolor. Det betyder att du måste ha stått i kö i princip sedan du föddes för att få en plats på någon av skolorna. Och eftersom det är framför allt högutbildade föräldrar som väljer skola till sina barn så blir resultatet en stark överrepresentation av elever med högutbildade föräldrar.
Snittet för IES-koncernens skolor är att 74 procent av eleverna kommer från hem där föräldrarna har eftergymnasial utbildning enligt Skolverkets statistik. Snittet för landets alla skolor är 59 procent. Och för landets kommunala skolor 57 procent.
– Dessutom sätter skolan ännu högre betyg än vad eleverna själva faktiskt uppnår. De bränner på extra och det är ju bra i marknadsföringen, säger Sten Svensson och hänvisar till den rapport som skolforskaren och nationalekonomen Jonas Vlachos släppte för ett år sedan.
Jonas Vlachos jämförde betygen med elevernas resultat på de nationella proven och kunde visa att friskolor överlag var mer generösa i betygssättningen än kommunala skolor. Allra mest generösa var lärarna på IES skolor. Två tredjedelar av elevernas betygsförsprång kunde förklaras med glädjebetyg.
Tjänar 3 000 kronor mindre
Internationella engelska skolan har också uppmärksammats nyligen för att betala låga löner till lärarna. Tidningen Skolvärlden visade att förstelärare anställda inom IES är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna. Och att lärarna på friskolorna i sin tur har lägre genomsnittslöner än lärarna på de kommunala skolorna.
IES svarade att det lägre lönesnittet beror på att koncernens lärare är yngre än genomsnittet (75 procent är under 45 år) och att förstelärartillägget har gått ut till lärare som spenderar mycket tid med studenterna snarare än till rektorer och biträdande rektorer. IES menar att koncernen betalar attraktiva löner i linje med övriga löner på arbetsmarknaden och att för de yngre lärarna ligger lönen på snittet eller till och med över snittet jämfört med lärare i samma ålder på andra skolor.
Men det är inte bara förstelärarna som har låga löner på IES. En annan granskning från Skolvärlden visade att en lärare på IES tjänar i genomsnitt 3 000 kronor mindre i månaden än vad en kommunal lärare gör. Och lönerna verkar inte vara på väg att stiga.
”Löneökningar har planat ut”
I bokslutet skriver tillförordnad vd Cecilia Marlow att "en bättre balans mellan skolpengens och lärarlönernas respektive ökningstakter" och "gedigen kostnadskontroll" förklarar det goda resultatet.
– Vi ser att det är ett lågt löneläge och en hög arbetsbelastning på Internationella engelska skolan på grund av de stora barngrupperna. Och är det då stora vinster på gång så anser vi att skolan är extra skyldig att investera de pengarna i kvaliteten, säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.
– Om man är löneledande och alla är friska, då först kan man ta en vinst. Annars ska pengarna investeras i verksamheten.