Engelska skolan börsnoteras

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Jag kan bara tala för min lilla skola, men jag tycker det är positivt och att det ökar transparensen. Det vi håller på med handlar om kvalitet, så jag ser bara fördelar med det här, säger Carl Waddington.

Vänsterpartiet är det parti som tydligt förespråkar ett vinstförbud i offentlig sektor. Kommunalrådet Daniel Bernmar menar att IES börsnotering var både väntad och talande.

– Engelska skolan är ett exempel på en koncern som i praktiken tjänar sina pengar på att slita isär det svenska skolsystemet. Det här är bara ytterligare ett tydligt tecken på det. Skolverksamheten blir ett medium för att tjäna pengar i stället för att vara till för att så många barn som möjligt får en så bra utbildning som möjligt, säger han.

Få lärare

Enligt statistik från Skolverket finns det två tydliga punkter där Engelska skolan utmärker sig gentemot andra skolor. Dels har de väldigt få lärare, och dels är majoriteten av eleverna från goda socioekonomiska bakgrunder. Hela 16,8 elever per lärare har Engelska skolan i snitt. På Krokslätt har de 17,2 elever på en lärare. De siffrorna är att jämföra med grundskolor totalt i Sverige där det går 12,2 elever per lärare.

– Den statistiken är intressant faktiskt. Vi har en stor del internationell personal som har minst lika bra utbildning som våra lärare med svensk lärarlegitimation. Men de syns inte i den statistiken, säger Carl Waddington.

Daniel Bernmar menar dock att få lärare är en del av vinstidén och att Waddingtons förklaring inte håller.

– Det stämmer inte helt enkelt. Möjligtvis på någon enskild skola, men tittar man på de vinstdrivande skolorna som helhet så är det inte sant. Sedan är det ju dessutom så att vi har ett system för lärarlegitimationer i Sverige, och det är det som gäller.

– Genom att segregera skolan och välja ut de elever som har goda förutsättningar för lärande så kan man sänka läraromkostnaderna. Men skolpengen är inte anpassad till det, så därigenom kan de göra en stor vinst. Det är hela affärsidén och det utarmar hela det övriga skolsystemet, fortsätter Bernmar.

Och urvalet av elever stämmer bra med Skolverkets siffror. På Engelska skolan har 71 procent av eleverna föräldrar med högre utbildning. På Krokslätt har 65 procent av föräldrarna eftergymnasial utbildning, vilket Carl Waddington säger är förvånande.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Jag vet inte varför det ser ut så. Den siffran förvånade mig. Vi sätter en stor stolthet i att vi har en sådan enorm socioekonomisk spridning här och många elever från områden som man läser om i tidningen som problemområden. Jag tycker vi gör en skillnad i Göteborg då vi har elever från alla tänkbara håll som samlas här i skolan, säger han.

Enligt Daniel Bernmar är även det en tydlig del i affärsplanen.

– De ser till att ha långa köer och en hög svansföring vad gäller ordning och reda och en rad andra kriterier för att locka socioekonomiskt starka elever. När man väl har det så vet man att då behöver man inte lika hög lärartäthet för att åstadkomma goda resultat, och då får man ut den lönsamhet man vill ha. Men vad gör detta med hela skolsystemet och med andra skolor där föräldrarna inte har samma möjlighet att välja? Då samlas i praktiken personer med svagare socioekonomisk bakgrund på vissa skolor.

Daniel Bernmar menar att det svenska systemet, som är det enda i världen som tillåter vinstdrivande aktiebolag i grund- och gymnasieskola, har skapat möjligheter att göra otroligt lukrativa och lönsamma affärer för de här bolagen.

– Hela konstruktionen av vinstdrivande skolor är att slita isär det svenska skolsystemet och engelska skolan är ett toppexempel på det. Och då har vi inte ens gått in på den principiella frågan om hur bisarrt det är att göra skolelever till en handelsvara. Inget annat land i världen skulle ha en sådan bisarr idé.