”Efter trivsamma år på kära Östermalm har vi köpt hus i Österåker, där lilla Freja kan få lära sig gå med gräs under fötterna. Österåker har landets lägsta skatt och är en trygg plats. Så blir det när M bestämmer.”

”Möjligheternas skärgårdskommun” – Österåker har i decennier varit ett skyltfönster för moderat skattesänkarpolitik. Sedan 2011 leds kommunen av toppmoderaten Michaela Fletcher som i Dagens Samhälle i februari får berätta om den ”hisnande resan till landets i särklass lägsta skatt” och ge sina allra bästa tips.

Men ingenstans har kommunen fått skära ner, berättar kommunstyrelsens ordförande: ”Vi har sänkt skatten kraftigt samtidigt som skolresultaten ökar.” Österåker lovar rentav att vara länets bästa skolkommun. 

Hundratals elever i strömhopp 

Men i våras mejlade skolcheferna för den kommunala skolverksamheten till föräldrarna och berättade om den ”utmanande ekonomiska och organisatoriska situation” som kommunen nu står inför. En stor del av problemet bestod i att 300 elever väntades sluta i kommunens skolor för att börja på nya Internationella engelska skolan i Österåker. 

Eftersom de kommunala skolorna då förlorar skolpeng för de eleverna, men har kvar sina kostnader, tvingas de till en riktig svältkur. Sammanslagning av klasser, neddragning av tjänster och lärare som behöver flytta runt inom kommunen var några av åtgärderna som skolcheferna flaggade för. 

För ett par veckor sedan öppnade så Internationella engelska skolan, IES, dörrarna till de nybyggda lokalerna i centrala Åkersberga. 

Michaela Fletcher är på plats vid invigningen och säger upprymt till Mitt i:

– Det här är något som har varit med mig större delen sedan jag tillträdde. IES är verkligen en skola som kan fylla klassrummen. 

Gräddfil för etablering

Att en befintlig skola fick stänga och ge plats åt IES har varit en lång och infekterad strid i kommunen. Österåkers socialdemokrater anser att kommunen borde fått ha kvar marken och driva verksamheten.  

Oppositionspartierna har i flera år varnat för att IES öppnande skulle leda till besparingar i den kommunala skolan. 

Vi såg att den här överetableringen skulle komma.

– Vi var starkt kritiska till att kommunen sålde den här skolan för att IES skulle etableras. Vi såg att den här överetableringen skulle komma, säger Johan Agge som sitter i utbildningsnämnden för det lokala sakfrågepartiet Roslagspartiet och varit engagerad i skolfrågor länge, även som förälder. 

Han och flera andra av oppositionspartierna har klagat på brist på insyn när det gäller IES-etableringen och att tomten såldes för mycket mindre än vad den var värd för att kommunens M-styre ville ha dit just Internationella engelska skolan.

– Jag var skarpt kritisk till den försäljningen. Det var en central skoltomt precis mitt i kommunen. Man tog inte ut vad man skulle för fastigheten, säger Johan Agge. 

Även Ann-Christine Furustrand, S, klagade på bristen av insyn och nämnde risken för korruption när beslutet klubbades i genom. 

Kritiken: Enormt toppstyrt

Marcus Larsson, skoldebattör på tankesmedjan Balans, har även han granskat Österåkers försäljning av IES och menar att det redan tidigt i processen var bestämt att det var just IES, som via bostadsbolaget Nystad, skulle få tillgång till tomten, vilket han menar mörkades av kommunen. 

– De hade bestämt att IES skulle få den positionen, det fanns ingen upphandling, och andra koncerner började mejla till kommunen och fråga om de hade gjort en deal med IES i förväg. 

Bristen på insyn verkar fortfarande vara återkommande i Österåkers utbildningsnämnd. En av socialdemokraterna i nämnden skriver om handlingar som inte kommer i tid och om ”hot mot demokratin”. 

Mauricio Contreras som sitter i utbildningsnämnden för Vänsterpartiet menar att det är ett stort problem som oppositionspartierna påtalat flera gånger.

– Det är faktiskt en återkommande punkt att vi inte får veta saker. Ibland har vi fått reda på förändringar genom att vårdnadshavare med barn på skolan börjat skriva till oss, säger han.

Enligt Mauricio Contreras stoppade även en av kommunens sakkunniga från att presentera en rapport där hon kartlagt förskolorna.

Både tjänstemän och politiker är livrädda för att ens öppna munnen.

– Något jag har fått erfara under mina snart två år i politiken är att det är enormt toppstyrt. Och både tjänstemän och politiker är livrädda för att ens öppna munnen, berättar Johan Agge.

Direktör gick till Tellus

2019 utses Louise Furness till utbildningsdirektör på Österåkers kommun vilket hon varit fram till 2023. Under hennes fyra år som chef för skolnämnden får koncernen Tellusgruppen starta tre nya förskolor och en ny grundskola i kommunen. 

I juni i år meddelar Tellusgruppen att de utökat sin koncernstyrelse med just Louise Furness. Hon har även fått styrelseposter och ordförandeposter i koncernens underbolag Tellusskolan och deras förskolegren Tellusbarn. 

Svängdörrar mellan lobbyistföretagen, skolkoncernerna och politikerna.

– Tyvärr är jag inte förvånad. Det här pågår ju hela tiden. Svängdörrar mellan lobbyistföretagen, skolkoncernerna och politikerna. Det är fram och tillbaka hela tiden. Jag blir förbannad och uppgiven men inte förvånad överhuvudtaget, säger Johan Agge. 

Grundskolan som Tellusgruppen nu fyller på, klass för klass, heter Robinson Valsjön och är koncernens största etablering någonsin. En förskola och skola integrerade i samma byggnad, båda med friluftsprofil. 

Samtidigt som Engelska skolan ska fyllas på med 600 elever räknar Tellusgruppen med att fylla sin nya grundskola med sammanlagt 112 platser under de kommande åren. 

– Det här med 300 elever som nämnts var ju bara toppen av isberget. Så det kommer bli illa, säger Johan Agge.

En av tio lärare behöriga

Medan de kommunala skolorna är hårt drabbade verkar kvaliteten brista även i koncernernas. Skolinspektionen har gjort nedslag både på Tellusgruppen och IES i Österåker. 

Under en tillsyn av Robinson Valsjön, efter skolans första år, fick de en anmärkning för att bara omkring tio procent av lärarna var behöriga. Skolan hade enbart legitimerade och behöriga lärare i ämnena idrott och hälsa och musik. När Skolinspektionen gjorde en uppföljning i januari i år saknades det fortfarande tillräckligt med behöriga lärare och skolan fick en ny anmärkning. 

För några dagar sedan fick även nyöppnade IES ett föreläggande av Skolinspektionen för att de anställt lärare utan legitimation.

Att IES etablering gör att de kommunala skolorna måste skära ner är ett mönster som Marcus Larsson känner igen. Han nämner Upplands Väsby, Sigtuna, Värmdö, Östersund, Sundsvall och Skellefteå.

– Det är samma händelser som går i repris i varje kommun där IES etablerar sig. Det är några elever som slutar på varje skola och går till IES. Då går det inte att minska hela klasser utan man får göra andra nedskärningar som till exempel på elevassistenter. I Skellefteå är det fem år sedan IES startade och nu ligger kommunen 77 miljoner back. Trots att det från början lät som att det bara var enkla omställningar som de skulle behöva göra. 

Marcus Larsson menar att det finns dåliga kunskaper om skolsystemet även hos högt uppsatta kommunpolitiker. 

– De tänker att det är ju bara skolpeng. Vi kommer ju betala ut lika mycket skolpeng oavsett vem som driver skolan så det blir ingen skillnad. De ser inte det praktiska problemet. 

”Jättesvårt att förbjuda”

Att tjänstemän, som Louise Furness, går från att vara utbildningsdirektör till att själv sitta i styrelsen för en stor skolkoncern, menar Marcus Larsson är vanligt. 

Det är inte konstigt att koncernerna vill ha den kompetensen. 

– Det är inte konstigt att koncernerna vill ha den kompetensen. Men samtidigt innebär det ju att det blir en reservarbetsmarknad för tjänstemän i skolkoncerner eller samhällsfastighetsbolag. Att förbjuda det blir jättesvårt. Det är en konsekvens av att vi har den här relativt världsunika marknaden för skolan där man blandar privat och offentligt på ett sätt som komplicerar saker och ting. Det skapar risk för otillbörlig påverkan. 

Louise Furness själv säger att hon inte var engagerad i Tellusgruppen samtidigt som hon var utbildningsdirektör i Österåker.

– Jag hade ingenting med dem att göra då. Det här klev jag ju in i i somras.

Hur kommer det sig att Tellusgruppen kontaktade dig nu?

– Det får du fråga dem om. Jag tror att de hade hört talas om mig och vid något tillfälle så träffades vi skolaktörer i Österåker. 

Tellusgruppen är lite skandalomsusade. Var det något som fick dig att fundera?

– Ja, men det var det. Jag träffade ägarna flera gånger och gjorde min egen bedömning om det var ett bolag som jag ville kliva in i och min bedömning var att det kändes tryggt för mig. 

Staffan Erlandsson som är kommundirektör på Österåker menar att det inte var några konstigheter med Louise Furness tjänst. 

– I Österåkers kommun har utbildningsdirektören inte någon formell roll i processen när det kommer en skolkoncern som etablerar sig i kommunen. Antingen är det kommunen som säljer mark eller så är det en privat markägare som försöker få någon att etablera sig. Och för vår kommun är valfrihet något viktigt. 

Det har riktats kritik mot hur det gick till när Engelska skolan etablerades. Gick processen till på ett bra sätt tycker du?

– Engelska skolan har velat etablera sig en längre tid i många Stockholmskommuner men här var det så naturligt eftersom det gick väldigt många elever från Österåkers kommun i Engelska skolan i Täby redan så var det naturligt att minska deras restid och man såg att det fanns ett stort intresse att gå i Engelska skolan i kommunen. Själva processen har gått via alla de olika stegen som krävs de kommunala bostadsbolaget och kommunens olika instanser. 

De kommunala skolorna har fått spara in ganska mycket på grund av den här etableringen. vad tycker du om det?

– De har fått anpassa sin verksamhet. De har ju samma elevpeng som friskolorna. När man får en ökad valfrihet måste ju vara beredd att anpassa storleken på de andra verksamheterna. 

"Vilseledande och felaktigt"

Kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher svarar via mejl på frågan om hur hon ser på nedskärningarna i den kommunala skolan efter IES etablering: 

– Alla landets kommuner har en så kallad "skolpeng", en peng som följer varje barn. Blir barnen färre blir också den totala kostnaden lägre (enkel matematik) – alltså inga nedskärningar! Således helt vilseledande och direkt felaktigt att skriva "nedskärningar". Valfriheten i Österåker har visat att 486 barn och dess vårdnadshavare (varav cirka 300 som tidigare valt den kommunala skolan) har valt IES från deras öppnande för två veckor sedan.”