Den sinande mångfalden kan få ödesdigra konsekvenser, som att insekter som pollinerar försvinner vilket leder till att växter förlorar förmågan att skapa frön och frukter eller luften blir mer förorenad i städerna utan träd som reningsverk. Och precis som mycket annat kommer mångfalden påverkas av klimatförändringarna – de arter som redan kämpar på grund av exempelvis föroreningar eller krympande livsutrymme, måste anpassa sig till högre temperatur och det snabbt. Korallrevens djur och växter är talande exempel. Men i Göteborg handlar det snarare om ljunghedar, ekskogar och salta strandängar som är hemman för en rad olika mer och mer sällsynta arter.
Äldre träd hem för många
Klara Jansson lägger handen på en av de tjocka almstammarna i Kungsparken vid kanalen. Där finns också stora hästkastanjer och bokar. Hon är utredare på miljöförvaltningen och förklarar att ett träd kan vara några hundra år gamla och hem till hundratals arter. Det kan vara svampar, spindlar och baggar som lever i barken eller bladverket. En kastanj i samma storlek står på andra sidan den asfalterade gångvägen. Vajrar håller upp några av de tunga grenarna.
– Det är ofta ekonomiskt värt att flytta på äldre träd, för att bygga Västlänken till exempel, för vatten- och luftreningen. Det regnar mycket i Göteborg och att hantera vatten är en stor fråga, säger Klara Jansson.
Hon räknar upp en rad andra så kallade ekosystemtjänster som naturen servar oss med, som att temperaturen regleras, att vi får mat, bränsle och kläder, samt att vår livskvalitet och hälsa ökar tack vare växtligheten. Det handlar om tjänster som är betydligt dyrare och svårare att försöka återskapa än att bevara. Klara Jansson är en av de som arbetat med att ta fram ett program för stadens biologiska mångfald som nu skickats vidare till göteborgspolitikerna i kommunstyrelsen.
– Förhoppningen är att det sätter ett starkare fokus på biologisk mångfald och ekosystemtjänster i staden. Vi tar väldigt många beslut idag, som påverkar ekosystemtjänster, där man inte nödvändigtvis väger in de värden som kan skapas eller går förlorade, säger Klara Jansson.
Tre strategier
I programmet finns tre strategier som ska se till så att Göteborg uppfyller sina mångfaldsmål. De handlar exempelvis om att öka på kunskapen om hur det ser ut idag, restaurera naturvärden, satsningar på ekosystemtjänster och utveckla samverkan med medborgare eller andra aktörer.
– De åtgärder vi genomför ska ha sin grund i hur läget ser ut och vad som anses vara mest akut nu, säger Klara Jansson och tillägger att det inte kommer att räcka med att genomföra åtgärder, utan det måste till en större förändring inom alla förvaltningar vars arbete påverkar mångfalden. I programmet står också att Göteborgs stad ska ta ansvar för hur stadens konsumtion påverkar den biologiska mångfalden i omvärlden.
Listat arter
Förvaltningen har listat arter som är akut hotade, skyddade och kräver åtgärder. Men med de resurser som finns idag går det inte att göra insatser för att rädda alla arter i kommunen samtidigt. Det nya programmet är ett sätt att bestämma vem som får hoppa i livbåtarna först. De engelska fetknopparna eller pärlugglorna.
– Vi ska inte låta bli att jobba med de andra arterna. Men när vi ska göra naturvårdsåtgärder så har vi den här listan över ansvarsarter som prioriteringsordning. Och det är arter vi ser att vi har ett särskilt ansvar för att se till så att de inte dör ut, utifrån hur mycket vi har av dem i Göteborg, säger Klara Jansson.
Svenska växterna mindre
Vid vägen upp till de skandinaviska hotade arterna i Botaniska trädgårdens Klippträdgård växer stora vita magnolior, meterhöga rhododendron i olika nyanser av rosa och en rad andra växter med imponerande blomsterprakt. De svenska blommorna och växterna är lite mindre och inte lika bombastiska i sin framtoning. Den engelska fetknoppen, som har en betydande del av sitt bestånd i Göteborgsområdet, sträcker sig bara några centimeter över marken. En av botaniskas trädgårdsmästare förklarar att de inte blir så mycket större. Lite längre bort visar hon en nyplanterad martorn och ännu lite längre bort har några få klockgentianor tagit plats bland lingonriset. Gentianornas parhäst, insekten Alkonblåvinge som lägger sina ägg i växten, syns inte till. Men båda arterna, som har en stor del av sin hemvist i Vättlefjäll, har Göteborg ett särskilt ansvar för.
– Vi har ett bra utgångsläge i Göteborg. Vi har många arter. Det har med läget att göra. Vi har många olika typer av miljöer på liten yta och har kvar många grönområden i staden. Men historiskt har vi inte varit så bra på att mäta biologisk mångfald, vilket gör det svårt att säga åt vilket håll trenden går.
Klara Jansson fortsätter:
– Vi har definitivt inte sett en positiv utveckling, men kan inte heller säga säkert att vi har sett en negativ utveckling. Men vi ser ingen egentlig anledning till att det skulle vara bättre här än regionalt, nationellt eller globalt.
Handlar om globalt ansvar
Men det handlar inte bara om att rädda en engelsk fetknopp eller två, utan om att – precis som i klimatfrågan – ta ett globalt ansvar, det menar Marie Stenseke, professor i kulturgeografi vid Göteborgs universitet och en av författarna till Ipbes-rapporten. Hon påpekar att det är viktigt att lyfta att göteborgarnas största avtryck görs utomlands.
– Väldigt mycket av vad vi äter och vad vi har för kläder på kroppen kräver mark på något annat ställe. Ipbes rapport visar att det faktum att vi i västerlandet har haft råd att köpa mer mat, mer kläder och bioenergi, är på bekostnad av att vi försämrat landskapets värden på andra håll i världen, framförallt i fattiga delar.
Hon tillägger att det innebär att sociala klyftorna späs på när de livsmiljöerna blir sämre.
– Fokus på enskilda arter kan hjälpa oss att bry oss, men egentligen är det mer allvarligt att de här nyttorna försvinner. Vi sågar av den gren vi sitter på då vi långsiktigt försämrar möjligheten att få de här nyttorna från naturen.
Ipbes handlar, precis som Göteborgs mångfaldsprogram, om att göra folk medvetna om vad vi håller på att gå miste om. Marie Stenseke menar att vi då stimuleras att ändra våra värderingar och beteenden, som att exempelvis sluta slänga skräp i naturen eller använda engångsgrillar, samtidigt som vi ger våra politiker folkligt stöd för att göra regelverk till handling.
– Var man är någonstans spelar roll för hur man faktiskt ska göra. Man behöver fundera på vad som är rätt att göra just i Göteborg. Vi måste orka med att tänka att detta är komplexa frågor och inse att det som är lösningen på ett ställe kanske inte är lösningen på ett annat.
Gröna kilar
Både Klara Jansson och Marie Stenseke påtalar att det allvarligaste hotet mot mångfalden är en förändrad markanvändning. Något som är väldigt aktuellt i Göteborg just nu.
– Om vi bygger ner det gröna som finns kvar så är det problematiskt. Göteborgsregionen jobbar med gröna kilar, det är jätteviktigt arbete, säger Marie Stenseke.