– En anledning till att konsumtionen ökat kan nog bero på att marknadsföringen hittat nya fält, säger Ulla Beckman Sundhs som innan pensionen för tre och ett halvt år sedan arbetade som toxikolog på Livsmedelsverket.

Förra året lanserade amerikanska Youtubern Logan Paul och brittiska rapparen KSI energidryckskollektionen Prime i USA. Drickorna marknadsförs som hälsodrycker laddade med antioxidanter och vitaminer. Varumärket har haft stor framgång, inte minst bland unga trots att en flaska på 500 ml kostar närmare 30 dollar, ca 320 kronor, på företagets hemsida.

Dyrköpt koffeinbomb

I oktober rapporterade The Guardian att en av Primes drycker listats på Ebay för 10 000 pund, motsvarande 135 000 kronor. Vidare skrev tidningen att ungdomar i Storbritannien gått upp klockan sex på morgonen för att köa utanför varumärkeskedjan Asda, där den drycken såldes exklusivt.

I Kanada har man nu återkallat kollektionen Prime Energi, liksom i EU där drycken flaggats som ohälsosam. Och i juli uppmanade en demokratisk senator att FDA (USA:s motsvarighet till livsmedelsverket) skulle granska drycken. Det hela kan tyckas påminna om den moralpanik som uppstod i samband med energidrickans genomslag på marknaden under 90-talet.

– När Red Bull kom fanns det dem som sa att man numera ”kan köpa droger på burk”, säger Ulla Beckman Sundh.

Marknadsfördes för lastbilschaufförer

Världens första etablerade energidryck lanserades i japan 1962. Drycken var i första hand avsedd för lastbilschaufförer och fabriksarbetare som behövde hålla sig vakna under långa jobbskift, skriver Världens Historia.

Efter att receptet på den uppiggande arbetardrycken spridit sig vidare i Asien, nådde den så småningom affärsmannen Dietrich Mateschitz som tog med sig konceptet från Thailand, hem till Österrike.

I april 1987 föddes varumärket Red Bull.

–Anledningen till att dryckerna slog och blev populära var den massiva marknadsföringen som spann på att det här är nytt och lite förbjudet. Red Bull ger dig vingar och så vidare, säger Ulla Beckman Sundh.

Det fanns frågetecken på alla nivåer.

När Red Bull skulle lanseras i Sverige några år senare, ansåg man att koffeinhalten var för hög för att tillkomma som tillsats i läsk. När drycken till slut fick dispens att säljas 1996 var det med villkoret att varorna skulle etiketteras med en varningstext om den höga koffeinhalten.

– Det fanns frågetecken på alla nivåer. Koffein hör inte ihop med barn och ungdomar var det man sa.

”Inga nödvändiga produkter i energidrycker”

Taurinförekommer i flera energidrycker och är liksom koffein en omdebatterad tillsats.

Tidigare florerade rykten om att det i själva verket var gjort av tjurtestiklar – något Red Bull själva dementerar på sin hemsida. Taurin är en antioxidant som kroppen producerar på egen hand. Men med det sagt finns heller inga hälsofördelar med att tillsätta ämnet i drycken.

Som att leva på godis.

– Det är inga nödvändiga produkter i energidrycker. De är dessutom väldigt dyra ur den aspekten att det innehåller så lite nyttiga saker. Som att leva på godis.

I dag väljer många företag att marknadsföra sina produkter som just hälsotillskott. Ett exempel är svenska Nocco som går att hitta på nästan vartenda gym. Bland dryckens ambassadörer finns elitidrottare så som klättraren Matilda Söderlund och hockeyspelaren Axel Jonsson Fjällby.

–Man spinner ofta på B-vitaminer och antioxidanter i marknadsföringen av energidryck. Ur min synvinkel är det inte mer än en läskedryck med koffein och vitaminer.

Dödlig dryck?

Genom åren har media flera gånger skrivit om dödsfall med misstänkt koppling till energidryck. 2007 rapporterade Expressen att tre ”unga och friska” människor dött efter att ha blandat Red Bull med alkohol.

Fred Nyberg är professor i beroendeforskning på Uppsala universitet. Då han främst studerar hjärnan vill han inte direkt uttala sig om energidryckens dödlighet. Han medger dock att det finns andra skäl att ifrågasätta energidryckernas effekter.

Kan jämföras med när tobaksbolagen till en början bidrog med forskningsmedel, ju mer kunskap man fick om riskerna med rökning desto mindre finansiering blev det.

– Det finns studier som pekar på att det finns substanser i energidryckerna som ökar känsligheten för alkohol. Det gäller framför allt unga som när de väl kommer i kontakt med alkohol riskerar att utveckla beroende. Men precis som med allt annat handlar det om individ, mängd och användningsfrekvens.

Vidare är hans uppfattning att det forskas för lite på området.

– Det kan jämföras med när tobaksbolagen till en början bidrog med forskningsmedel. Men ju mer kunskap man fick om riskerna med rökning desto mindre finansiering blev det.

Medial hysteri

Ulla Beckman Sundh menar att de inte ska finnas några farliga livsmedel på marknaden.

– Både stora mängder alkohol och koffein kan trigga underliggande hälsoproblem. Men trots att energidryckerna undersökts på längden och bredden av många länders vetenskapliga kommittéer liksom av EU:s vetenskapliga kommitté, har inget visat att dryckerna varit hälsofarliga.

En del av hysterin tror hon är sprungen ur medias rapportering. – Det fanns rubriker som gav intrycket av att det var farligt och som inte var underbyggda med fakta. Sedan tror jag också att dispensen kan ha spelat roll. Det fick det hela att verka lite mer udda än vad det egentligen var.

Att diskussionen fortfarande pågår tror hon handlar om att dryckerna fortsätter förändras med högre koffeinhalter och nya tillsatsämnen. Men hennes upplevelse är att moralpaniken avtagit.

– Nu har de funnits i flera år. Det började som något nytt och lite mystiskt som sedan långsamt ebbat ut och blivit en normal företeelse som vi känner till.