– Det nya är att lagen uttryckligen kommer att slå fast att sex ska vara frivilligt. Det ska alltså inte längre krävas att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för till exempel våldtäkt. Detta kompletteras med att regeringen även föreslår att två nya brott införs, oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp med ett fängelsestraff på högst fyra år. Oaktsamheten tar sikte på omständigheten att den andra personen inte deltar frivilligt.

2. Vilka har argumenten varit för lagändringen?

– Vi vet sedan länge, och har genom de många vittnesmålen under metoo fått ytterligare belägg för, att många kvinnor till följd av skräck drabbas av en så kallad frysreaktion i samband med våldtäkt, som innebär att de inte förmår att till exempel skrika eller göra fysiskt motstånd. Därför har inte gärningsmannen behövt använda våld, och stora delar av den feministiska rörelsen har därför drivit kravet att våld inte ska ha behövt förekomma för att övergreppet ska kallas våldtäkt.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

3. Kritiker hävdar att lagen kan leda till en ökad rättsosäkerhet, kan det bli så?

– Flera företrädare för Advokatsamfundet har hävdat att om samtycke krävs i varje moment, och alla samtycken naturligtvis inte sker verbalt utan även med kroppsspråk, så kan det bli svårt för den enskilde domaren att avgöra vad som ska räknas som samtycke. Även en feministisk organisation som Kvinnofronten har påtalat risken för att fokus flyttas från gärningspersonen till vad den utsatta gjort som kan tolkas som ett icke verbalt uttryck för samtycke.

– Detta är farhågor värda att ta på allvar. Nu måste lagstiftaren formulera sig på ett sätt som inte ger utrymme för sådana tolkningar. Annars får vi en utveckling som leder åt fel håll.

4. Vilken roll har metoo-debatten spelat för att förslaget kom på bordet?

– Den feministiska rörelsen, med organisationen Fatta, profilerade debattörer som författaren Katarina Wennstam och professor Madeleine Leijonhufvud – med flera – har drivit frågan i många år. Förändringen hade kommit ändå, men det var under en metoo-demonstration som jämställdhetsministern lovade att lagändringen skulle presenteras före årsskiftet.

5. Vilka fler förändringar görs nu av sexualbrottslagen?

– Tre större förändringar görs: 1. Minimistraffet för grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn höjs från fängelse i fyra år till fängelse i fem år. 2. Det straffrättsliga skyddet vid sexualbrott mot barn stärks vid oaktsamhet hos gärningsmannen i fråga om barnets ålder. Ändringarna syftar bland annat till att komma bort från problemet att alltför stor vikt tidigare har lagts vid barnets kroppsutveckling. 3. Den som utsätts för ett sexualbrott ska få stöd tidigare i processen. När en förundersökning om sexualbrott inleds ska en anmälan om målsägandebiträde göras omedelbart.

6. Räcker detta för att komma åt problemen?

– Nej. Sexualbrotten ökar i Sverige. Samtidigt anmäls för få av dessa brott. Det krävs betydligt mer än en ny lagstiftning för att vända den negativa utvecklingen: Kamp för att stoppa det sexuella våldet, resurser till polisen och inte minst utbildning för att åstadkomma attitydförändringar.

– Men lagändringen är en viktig signal som kan ha en positiv effekt på längre sikt.