Sänder till robotarna
Men kossorna är inte nya, om man bortser från några unga kalvar, och det är inte bönderna som driver gården heller. Det som är nytt är att kommunen har satsat 17 miljoner kronor på en modernisering. Förutom automatisk mjölkning och utfordring så har korna fått sändare runt halsen som skickar ut information till de olika robotarna, som hur djuren mår, vilken typ av foder de ska ha och hur de idisslar. Deras rörelsemönster kan också ge bönderna en fingervisning om det är brunstiga. Det finns en biogasanläggning på tomten som drivs med den biogas som uppstår när komockorna rötas. Elen som produceras går till att driva gården, tanken är att gården ska kunna producera en stor andel av sitt energibehov själva.
Nedläggning eller utveckling
Annica Ehrman, som hjälper sina föräldrar Ronny och Carina Johansson att driva gården berättar att de stod vid ett vägskäl där de kunde välja mellan att lägga ner mjölkproduktionen eller få hjälp att modernisera.
– En gårdsbyggnad ska hålla i tio till 15 år. Den här gamla gården byggdes om för över 20 år sedan, så varje dag gick något sönder, säger hon.
Tidigare var korna uppbundna hela dagen, arbetet var tungt och ineffektivt, samtidigt som lokaler och utrustning passerat sitt bäst före-datum. Annica Ehrman ser att korna mår bättre, de har inte haft en enda sjuk ko sedan de flyttade in runt midsommar, och robotarna kan snabbare känna av om Tora, William eller någon av de andra korna inte mår riktigt bra.
– Roboten upptäcker tidigare om en ko är på väg att bli sjuk. Vi tittar på temperaturen på mjölken, kons vikt och kvaliteten på mjölken, om det är klumpar eller blod i mjölken, säger Annica Ehrman.
Staden äger gården
Det är Göteborgs stad som äger gården. Det är den enda gården i kommunens ägo som sysslar med kommersiell produktion, till skillnad från de fyra fritidslantgårdar som finns i bland annat Bergum och på Norra Hisingen. Annette Gustavsson, projektledare på fastighetskontoret, ser flera fördelar med att kommunen räddade gården.
– Det är viktigt att Häljereds gård finns kvar. Lärjeåns naturreservat som finns här i närheten ska betas och då är det viktigt att det finns djur. Biogasanläggningen sluter kretsloppet och den sociala delen är att det ska bli en besöksgård, säger hon och nämner att gården även bidrar till att hålla Göteborgs landsbygd levande.
Den 28 oktober är det öppet hus för allmänheten på gården, men tanken är att gården ska börja visas upp på allvar efter årsskiftet.
Sprider kunskap
Ulf Kamne (MP) och Jahja Zeqaraj (S) klipper det blågula bandet på gårdens trappa. De är nöjda med att ha kunnat driva igenom satsningen på besöksgården politiskt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Här hade vi en unik möjlighet att utveckla den här gården. Det var sista chansen för att vi i framtiden skulle få möjlighet att dels lokalproducera livsmedel, dels få till kunskapsspridningen till framtida generationer, säger Jahja Zeqaraj.
Han tycker att den ekologiska utvecklingen är ett av kommunens ansvarsområden, precis som den ekonomiska och sociala utvecklingen.
Alliansens Jonas Ransgård (M) är inte lika nöjd med satsningen, något han uttryckte på GT:s debattsida samma dag som invigningen. Bland annat skriver han att en kommunal mjölkgård är en felprioritering och att man i stället hade kunnat fråga någon privat mjölkbonde om de är villiga att ta emot besök. ETC Göteborg har sökt Jonas Ransgård för en kommentar.
