– Jag kunde inte lyfta en kaffekopp med handen och jag kunde inte skriva en mening från punkt till punkt. Så det har skett en stor förbättring, säger han.

Under den en och en halv vecka han låg på IVA förlorade han cirka 50 procent av sin muskelmassa, gick ner 14 kilo och försämrade sin lungkapacitet. Det tar tid att bygga upp kroppen igen.

– På IVA var jag nedsövd. Det här är den svåra och tuffa delen, säger han.

Började förra våren

På Sahlgrenska universitetssjukhuset började man jobba med rehabilitering av postcovidpatienter förra våren.

– För ett år sedan rasade patienter in till sjukhuset och vi visste inte hur vi skulle kunna skriva ut dem. Vi började med att få till rehabiliteringen inne i sjukhuset och sedan så insåg vi att vi även måste aktivt följa upp patienter som vårdats för covid, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen, överläkare och professor i rehabiliteringsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Sjukhuset var först ut i Sverige med att öppna en specifik mottagning för patienter med det som kallas för postcovid, långvariga symptom kopplade till covid-19-insjuknandet. I mottagningens rehabiliteringsteam kan patienterna möta läkare, psykolog, fysioterapeut, kurator, logoped och dietist, med flera. Mottagningen tagit emot ungefär 1000 patienter, både personer som varit inlagda för covid och sådana som varit hemma under sjukdomsförloppet, men sedan vänt sig till primärvården med besvär efteråt.

– I början visste vi inte att det skulle finnas folk i primärvården, ute i samhället, som skulle ha långvariga problem. Det fanns inte på kartan i april förra året. Det är något som vi har upptäckt under resans gång, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.

En mängd olika symptom

Patienternas symptom kan handla om bland annat trötthet, lukt- och smakbortfall, nedsatt fysik och motorik, viktnedgång och andningsproblem. Många lider även av psykiska problem. I början trodde mottagningen att många patienter skulle lida av posttraumatiskt stressyndrom, men det visade sig vara mindre förekommande än väntat.

– Däremot har vi sett att ganska många har flashbacks och oro, utan att ha PTSD. Och det här att man behöver prata, man behöver ha någon som lyssnar på att man var svårt sjuk, hur man upplevde det och att man har sett döden i vitögat vilket flera har gjort. De behöver ventilera sina tankar kring det här. De som kommer från primärvården kan uppleva att de inte blivit tagna på allvar och att de inte kan göra det de skulle vilja göra, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Metoder skiljer sig åt

Behandlingsmetoderna skiljer sig från fall till fall, men det kan handla om allt från rehabilitering för att förbättra den fysiska funktionen och aktivitetsförmågan till luktträning.Vissa av patienterna på avdelningen går runt med syrgas och många behöver hjälp med förbättra sin andningsfunktion.

– Det kan hänga ihop med att man har haft en påverkan på lungorna så att man har mindre lungvolym kvar. En del är stela och otränade i musklerna som finns mellan revbenen och diafragman. Vi har sett att en del andas högre upp, precis som när man hostar mycket en period och blir trött i magen och därför andas med axlarna. De har kommit in i ett nytt andningsmönster och måste öva på att ta ordentliga djupa andetag igen, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Luktsinnet kan komma tillbaka

Att få försämrat eller förändrat luktsinne efter covid-19 är vanligt, men lukten kan komma tillbaka igen.

– Det är inte säkert att det är borta för alltid för luktsinnets nervceller ombildas i hjärnan, de brukar ha en viss omsättning. Det hoppas vi att de gör vid covidpatienterna också. Om något luktar konstigt är det för att hjärnan tolkar lukter annorlunda, och då kan man jobba med att lukta på sådant som man vet hur det luktar, som kaffe eller vanilj, för att vänja om hjärnan, säger  Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Långa köer

Det är i dag långa köer till rehabiliteringsmottagningen, men det är långa köer i stort sett till all vård sedan akut sjuka covidpatienter behövt prioriteras. Hur länge sjukhuset kommer att behandla patienter som har besvär efter covid-19 är i nuläget oklart, men Katharina Stibrant Sunnerhagen tror att det kommer vara långt efter det att pandemin är över.

Behandlingstiden kan handla om allt från sex veckor till fyra månader. Vissa som skrivs ut är kapabla till att jobba och träna, andra kan behöva hjälp med att planera sitt liv efter förutsättningarna.

– Många har sina vanor, utan att tänka på varför man gör som man gör. Då kan man få hjälp med att hitta verktyg för hur man kan göra saker på ett annorlunda sätt. Man kanske inte ska ha sin frysbox i källaren så att man behöver springa upp och ner eller man kanske behöver ta fler pauser. Om man känner att man orkar mer och klarar av saker så ökar ens självförtroende och då kan man känna att man orkar börja med träning, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Coy Herrington vet inte ännu om han kommer bli fullt återställd. Han hoppas att han kommer kunna fortsätta med sitt jobb som maskinchef på ett fartyg, men han är osäker.

– Det beror mycket på hur mina lungor återhämtar sig. Jag är hoppfull, men det kan påverka hela mitt liv. Jag har ett väldigt fysiskt jobb, säger han.

Han känner sig trots allt väldigt optimistisk.

– Jag känner mig tacksam. Jag var nära döden, så nu uppskattar jag varje dag, säger Coy Herrington.