BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Bakgrunden till siffrorna är, som ETC Göteborg tidigare har skrivit om, de renoveringar som oftast privata hyresvärdar passar på att göra när de sköter underhållen på gamla bostadshus.
I många fall är det de så kallade miljonprogrammen som har uppnått en ålder som ger behov av översyn. Men när man exempelvis byter stammar och annat passar fastighetsägarna också på att göra renoveringar som höjer standarden på lägenheterna, och därmed ger dem rätt att höja hyrorna. De genomsnittliga hyreshöjningarna vid renovering i Göteborg har de senaste åren varit 52 procent.
– Det som ger skäl till hyreshöjning är att standarden i lägenheten höjs. Men många av de åtgärderna som krävs i de här gamla husen har egentligen ingenting med standard att göra, utan är mer omfattande underhåll, som inte är hyreshöjande, säger Sven Bergenstråhle.
På gränsen till fattigdom
I sin rapport har han och Palmstierna gått igenom alla hyresfastigheter i Göteborg byggda före 1975. De har sedan tittat på vilka som är folkbokförda i samtliga lägenheter och den inkomst som hushållet har. Slutsatsen är alltså att vart tredje hushåll skulle hamna under "skälig levnadsnivå" ekonomiskt om hyrorna höjs enligt snittet.
– Det var förvånande att hela 15 procent redan i dag har en väldigt svår sits och ligger under skälig levnadsnivå, vilket är en slags rejäl fattigdomsgräns enligt SCB. Höjer du sedan hyran ännu mer över det så är det klart att det är många som hamnar i stora svårigheter. Man ska veta att den här gränsen är väldigt låg. Jag själv skulle inte klara av att leva på de pengarna, säger Sven Bergenstråhle.
Mest utsatta är ensamståendekvinnliga pensionärer, ensamstående mammor och stora barnfamiljer.
Hyresgästens inflytande
Enligt Sven Bergenstråhle är det tre olika slags åtgärder som skulle behöva förverkligas för att komma åt problemen.
– Det första är något som de kommunägda bostadsbolagen och en del schyssta privatvärdar redan är inne på. Det är att man ska kunna diskutera nivån på åtgärder för att möjliggöra att folk ska kunna bo kvar.
Som nämnt så är alltså inte vanligt underhåll av hus och lägenhet något som enligt lagen är grund till hyreshöjning. Att hyresgästerna själva är med och bestämmer ifall de vill ha standardhöjande åtgärder som exempelvis nya parkettgolv eller handdukstorkar, eller ifall de föredrar att hålla hyran nere, skulle kunna motverka bortträngning.
– Det andra är att det sitter en utredning just nu som ska komma med förslag på hur man ska kunna garantera hyresgäster ett inflytande i samband med den här typen av åtgärder. Den nuvarande lagstiftningen har ju visat att hyresgästerna i princip inte har någonting att säga till om, säger Sven Bergenstråhle.
Som ETC Göteborg skrev om i december så vinner fastighetsägarna i dag 99 procent av fallen när tvister om hyreshöjande renoveringar avgörs i rätten.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Den tredje åtgärden skulle vi kunna kalla bostadspolitiken över huvud taget. I dag subventioneras privata boenden något enormt i Sverige. Bland EU-länderna så är Nederländerna och Sverige de stater som ger störst stöd till ägt boende. Subventioner av slagen ränteavdrag och Rot-avdrag leder på en fri marknad med fri prissättning till att man driver upp priserna, säger Sven Bergenstråhle.
– Om man tittar i storstadsområdena så är byggpriserna för bostadsrätter 70 procent högre per kvadratmeter än för hyresrätter. En del av det handlar om markpriser, men även om man tar bort det så återstår det ändå 48 procent. Då kan man ju förstå att en del byggfirmor inte gärna vill bygga hyresrätter då de får mer betalt när de bygger bostadsrätter. Och det förekommer att de säger nej till kommunala bostadsbolag, fortsätter han.
Ett viktigt krav skulle enligt Bergenstråhle vara att man har något slags skattemässig neutralitet mellan upplåtelseformerna. Då skulle också byggandet komma igång mycket mer och det skulle pressa ner priserna.
– I dag blir nybyggda lägenheter enormt dyra och det är knappt någon som har råd med dem.
"En väldigt obehaglig situation"
Att segregationen i Göteborg är påtaglig och fortsätter att öka är det få, om någon, som förnekar. Enligt Sven Bergenstråhle hänger det tydligt samman med renoveringarna, ökade inkomstskillnader och bostadsbristen.
– En del fastighetsägarföreningar ser ju bara att de kan ta ut mer pengar, för att folk behöver ha någonstans att bo. Och tyvärr vill ju en del politiska partier införa marknadshyror och inbillar sig av någon egendomlig anledning att det skulle leda till en ökad produktion av hyresrätter, vilket det inte kommer att göra. De kommer att höja hyrorna i det gamla beståndet. Varför skulle de bygga nytt när de kan få in mer pengar på det gamla beståndet? Det är en väldigt obehaglig situation tycker jag. Tyvärr så händer det inte så mycket politiskt, utan regering och riksdag gör inget som på allvar ändrar på situationen, säger han.
