Men alla kan inte åka någonstans på semester. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

24 procent av den svenska befolkningen hade varken tillgång till ett sommarställe eller gjorde någon semesterresa 2015. Bland arbetare var det 33 procent som inte kunde göra någotdera. Det innebär att klasskillnaderna i semestrandet har bitit sig fast efter finanskrisen 2008.

– Antagligen handlar det om att allt fler har otrygga anställningar. Det gäller inte minst unga och kvinnor. Antingen är lönen för låg för att resa bort eller också har man svårt att ta ledigt. Kvinnor och unga drabbas värst, säger Mats Larsson, utredare på LO.

Det är framför allt tillgången till sommarstuga eller husvagn som minskar för arbetarna, vilket Mats Larsson kopplar till de stigande priserna. Däremot är det allt fler som väljer att i stället göra en semesterresa, ofta utomlands med charter. Men trenden är ändå att fler inte gör något alls.

– Det är inte bra så klart. Alla borde ha rätt till rekreation och återhämtning, säger Mats Larsson. 

Semesterklyftan har växt

Även i Uppsala syns skillnaderna. Några kommunuppdelade siffror finns inte hos Statistiska centralbyrån, men i kategorin ”större städer”, som Uppsala tillhör, har semesterklyftan växt, från 2012 då 23 procent inte åkte iväg till 2015, då nästan 25 procent stannade hemma. 

På kommunen är det ingen som egentligen vet hur stor semesterklyftan är. Socialtjänsten delar visserligen ut bidrag för aktiviteter till familjer som har ekonomiska svårigheter, men man för ingen statistik över om det är fler eller färre som söker sådana bidrag från år till år. 

Majblomman ger sommarbidrag

Föreningen Majblomman i Uppsala delade ut 16 000 kronor för semesterändamål och 19 800 för sommaraktiviteter i år. Det är mer än 2010, men ökningen kan ha flera orsaker. 

Harriet Sundström är diakon på Svenska kyrkan, och ser konsekvenserna av semesterklyftan tydligt i sitt arbete. 

Förutom en daglig öppen verksamhet för familjer ordnar man icke-konfessionella sommarläger för familjer som annars inte har råd att åka bort. När de började under 00-talet var det ett läger. Det har nu svällt till tre stycken med ungefär 40 deltagare på varje. Ändå måste man säga nej till några familjer varje år. 

– Vi har ingen exakt statistik på antalet som söker till våra läger, men de blir åtminstone inte färre, säger Harriet Sundström.

Goda sommarminnen

Lägren beskriver hon som ett sätt att ge barnen möjlighet till goda sommarminnen. 

– Flera av de barnfamiljer som kommer har inte så många bra gemensamma minnen. En del har upplevt traumatiska saker tillsammans. På det här viset får de också positiva saker att blicka tillbaka på, säger Harriet Sundström.

– Barnen får dessutom möjlighet att komma tillbaka till skolan eller förskolan och kunna berätta att det här har jag gjort på sommaren. De slipper känna att de inte har gjort någonting. 

Satsar stort på aktiviteter

Det här året har Uppsala kommun kunnat satsa stort på dagaktiviteter för barn och unga genom ett regeringsanslag på 3,3 miljoner. Dels har ett antal fritidsgårdar fått utökade öppettider och dels anordnas flera kostnadsfria dagläger för barn och unga. Flera av dessa läger har också blivit fullbokade relativt snabbt.