IT-företagen framställer sig gärna som unga, goda och med något slags livsstilsideal som andas innovation och hipp social närvaro. I själva verket trixar de så mycket de bara kan för att slippa bidra till de samhällen där de verkar och utnyttjar den digitala infrastrukturen.

För Sveriges del handlar Googles och Facebooks etableringar heller inte om ett tillskott i ekonomin. Annonsmarknaden, som är deras huvudsakliga intäktskälla, har inte ökat nämnvärt de senaste åren, utan försvinner bara i allt högre grad till de digitala mediebolagens skatteparadis.

I rapporten ”Den nya annonsmarknaden 2” uppskattas Facebooks annonsintäkter i Sverige ha landat på 0,5–1,5 miljarder kronor och Googles på drygt 3 miljarder kronor under 2014. Samma år betalade Google 76 miljoner i skatt i Sverige, vilket innebär att sökjätten, vars officiella slogan är ”gör det rätta”, inte betalar mer än 2,5 procent skatt i Sverige – och antagligen mindre än så. Apple å sin sida betalade bara 707 146 kronor i skatt. Faktum är att jättarna Googles, Facebooks, Apples och Linkedins svenska bolag tillsammans skattar mindre än Gekås i Ullared.

När Googles förre Sverigechef, ­Anders Berglund, fick frågan i Sydsvenskan härom året om det verkligen är rimligt att intäkter från svenska annonser först slussas till Irland och sedan vidare till Bermuda svarade han att företaget bara följer de lokala lagar och regler som finns. ”Fråga inte oss, fråga politikerna”, var hans svar.

Men politikerna vänder sig nu alltså till dessa företag med förslag på ytterligare skattesänkningar. Räknat på befintliga anläggningar tros branschen som helhet tjäna en kvarts miljard kronor årligen om förslaget om slopad elskatt för stora serverhallar blir verklighet.

Kontrasten mot hur de människor på flykt, som också vill komma hit och etablera sig, bemöts med negativa kostnadskalkyler och stängda gränser är slående.

Det pågår förvisso ett omfattande projekt inom OECD för att komma till rätta med den avancerade internationella skatteplaneringen, kallat Beps, där Sverige också deltar. Men än så länge har projektet inte resulterat i mer än handlingsplaner och samarbeten.

Samtidigt har de gömda rikedomarna i världen vuxit med 25 procent de senaste åren och motsvarar nu åtta procent av hushållens finansiella förmögenheter, enligt ekonomen Gabriel Zucman. I rena siffror handlar det om cirka 54 000 miljarder kronor som gömts undan i skatteparadis för att undvika beskattning. Det skulle räcka till både nya bostäder och ett par årslöner för alla flyktingar i hela världen. Politiskt är detta märkligt nog en ickefråga i Sverige.