Även förskolepersonalen har sett Leas förändrade beteende.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Hon är ledsen och har inte lust att leka med kompisarna. När fröknarna frågar säger hon att hon saknar pappa. De har sagt det många gånger till mig, säger Elma.
Att förklara varför deras pappa inte är där är svårt, konstaterar Elma Dusi. Han sitter i Migrationsverkets förvar i Gävle, över 250 kilometer bort. Ett avstånd som snart kommer att öka, för Yilmaz Keles har fått ett utvisningsbesked till Turkiet.
Dessutom har småbarnspappan fått ett återresandeförbud på tre år då han tidigare hållit sig undan vid utvisningsbeslut.
”Pappa, pappa, pappa”. Yilmaz Keles citerar de nattliga orosorden som sambon Elma Dusi återgett för honom. Det har gått över två månader sedan familjen kunde besöka honom.
”Hon släppte inte min hals”, minns han och syftar på sin äldsta dotter. Lea ville även att han skulle visa sin arbetsplats.
– Barnen mår inte bra, deras mamma mår inte bra, jag mår inte bra. Jag säger till barnen att jag jobbar. Jag kan inte säga till dem att jag sitter i förvar och ska åka tillbaka till Turkiet.
Sedan började Lea fråga varför han bara jobbar och inte är hemma med henne. Numer svarar hon inte när Yilmaz ringer.
– Min äldsta dotter vill inte prata med mig och säger ”Pappa, du ljuger”.
Utvisning kan leda till fängelse i Turkiet
Yilmaz Keles kom till Sverige år 2005. Här träffar han Elma Dusi, som han sedan skulle bli sambo och få två barn ihop med. Teckningar ritas, lekparker besöks och fåglar matas med medhavt bröd.
Ett småbarnsfamiljeliv bland oräkneliga, om det inte vore för Yilmaz Keles stora oro: att han ska utvisas till Turkiet och fängslas av hemlandets myndigheter.
Han är kurd och har kopplingar till den förbjudna organisationen Turkiska Kommunistiska Partiet Marxist Leninisterna, TKPML.
Ett utvisningsbesked kommer och sedan ytterligare ett. Han håller sig undan så länge att båda preskriberas. I juni 2017 kommer det tredje utvisningsbeslutet och kort därefter avslår Migrationsdomstolen hans överklagan, inklusive den del som gäller anknytning till familjen då han saknar giltigt pass.
– Jag vill stanna här och se mina barn växa upp, säger Yilmaz Keles.
Men Migrationsdomstolen slår fast att hans oro inte är bekräftad eller ens trovärdig, bland annat för att han inte styrkt sin identitet.
– Ska han kunna bevisa sin identitet så kräver det att han kontaktar turkiska myndigheter, som han hävdar ett skyddsbehov mot, säger Niklas Sällberg, juridiskt ombud.
Han delar inte heller myndigheternas uppfattning att Yilmaz Keles hållit sig gömd.
– För mig innebär ”gömd” att man går under jorden och gör sig okontaktbar. Det är inte riktigt fallet här. Yilmaz har levt öppet i samhället. Han har inte åkt tillbaka till Turkiet – av rädsla – men han har inte gömt sig här i landet.
Strider mot barnkonventionen
Migrationsverket bedömer att barnen kommer att tas hand om av sin mamma om han utvisas. Sedan skriver man:
”Vidare bedömer Migrationsverket att Lea och Lara, fem och två år, fortfarande är så pass små att de inte har någon utvecklad tidsuppfattning och därmed inte riskerar att få men av att ni inte ses en tid.”
Det är ett påstående som går emot utvecklingspsykologin. Redan på 1950-talet kunde psykologer påvisa att små barn påverkas av att separeras från en så kallad anknytningsperson.
Över 40 år av forskning har resulterat i Anknytningsteorin – våra första erfarenheter av omvårdnad, och brist på sådan, skapar beteendemönster ändå upp i vuxen ålder. Små barn säkrar sin överlevnad genom att knyta an till andra människor.
Elma Dusi har märkt att barnen befinner sig i en känslig ålder.
– Vilka bevis vill de ha? Ska jag filma varje kväll när barnen gråter och letar efter pappa?
Niklas Sällberg hajade också till när han läste utvisningsbeslutet. Han menar att det strider mot barnkonventionen att verkställa utvisningen.
– Just det citatet andas en fullständig oförståelse för barnens situation. Jag har inte sett att man skriver på det sättet tidigare.
Han får medhåll från barnpsykologen Andrea Maleševi.
– Det går emot den forskning och klinisk erfarenhet som finns. Påståendet är inte understött i någon vetenskap. Ju yngre man är desto värre blir de psykologiska konsekvenserna av en separation från en vårdnadshavare. Ju mer utvecklad hjärna vi har desto bättre kan vi hantera jobbiga händelser. Barn kan heller inte sätta ord på saker och ju yngre man är desto svårare har man att förstå varför saker händer och därför kan det väcka mer ångest. Jag kan inte nog understryka hur viktig en anknytningsrelation är för barn och särskilt mindre barn.
Studier har visat att man kan påverkas ända upp i vuxen ålder av att skiljas från en anknytningsperson som barn.
– Det kan bidra till mycket allvarliga psykologiska konsekvenser som depression, ångest och dissociation, säger Andrea Maleševi.
Myndigheterna lyfter istället fram att familjen kan hålla kontakt genom telefon, internet och besök i Turkiet. Enligt Andrea Maleševi är det inte tillräckligt.
– Vi behöver den kontinuerliga fysiska kontakten som affektreglering, det räcker inte med att se någon på en skärm. Det är ett våldsamt agerande från en myndighets sida att med tvång separera ett barn från sin anknytningsperson.
Yilmaz Keres ifrågasätter hur de ska kunna hålla kontakten om han fängslas i Turkiet. Kommer barnen ens att känna igen honom om några år? Och vad hjälper telefonsamtal och Skype, undrar han.
– Det ger dem inte kärlek.
Omvårdnad om ett barn handlar även om andra aspekter, konstaterar Elma Dusi. Under tiden som Yilmaz suttit i förvaret har hon sett hur svårt livet som ensamstående mamma är. Då hon har långa arbetsdagar var det främst Yilmaz som tog med barnen på olika aktiviteter. Och det var han som lämnade och hämtade på förskolan.
– Det är svårt att hinna med allt när man är ensam, säger hon.
Men Migrationsverket ifrågasätter hur närvarande Yilmaz Keles varit som pappa. Man anser att han styrkt sitt sambo- och faderskap, men inte att han är vårdnadshavare.
”Hela Härnösand” kan vittna om det, utbrister Yilmaz Keles.
– De satt på min rygg och höll mig i handen på väg till dagis. Vi var tillsammans överallt.
Att skriva Yilmaz på adressen var inget alternativ, berättar Elma Dusi. Rädslan för att polisen skulle komma var för stor.
– Ingen vill uppleva en sådan scen. Man bara skyddar barnen.
Asylsökande får skylla sig själva
Samtidigt finns det utrymme i lagen att inte ge ett återresandeförbud i ärenden där barn skiljs från en förälder. Men i Yilmaz Keres fall menar man att det faktum att han hållit sig undan i flera år väger över.
Man poängterar också att Yilmaz Keles, trots återresandeförbudet, kan ansöka om uppehållstillstånd från Turkiet på grund av anknytning.
– Hans övertygelse är att det inte kommer att gå, säger Niklas Sällberg och hänvisar till klientens rädsla för att fängslas.
I beslutet skriver man att ”Europadomstolen har uttalat att det är av betydelse om familjelivet uppstått under en tid när de inblandade personerna var medvetna om att deras status var sådan att fortlevnaden av familjelivet i den staten från början var osäker”.
Innebär det att man anser att asylsökande lite får skylla sig själva om man skaffar barn under en pågående utredning?
– Det är det som blir den slutgiltiga konsekvensen när man drar det till sin spets. Men för barnen är det inte en förmildrande eller förklarande omständighet. Det är de som drabbas, säger Niklas Sällberg.
Han menar även att uppsikt hade varit ett bättre tvångsmedel än förvarstagning i Yilmaz Keles fall.
– Det har plågat dem jättemycket. Jag kan inte se att man har tagit någon hänsyn till barnperspektivet i bedömningen.
Yilmaz Keles har suttit i förvaret i över tre månader. Nu längtar han efter det vardagliga, som att borsta flickornas hår innan de går till förskolan, sångstunder och nattningen.
– De brukade somna mot min hals och sedan la jag dem i deras säng. Jag saknar dem mycket.
Fotnot: Migrationsverket anger att man inte hinner svara innan denna tidnings pressläggning, när ETC sökt myndigheten för en kommentar.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
