Men det är inte bara de som söker hjälp hos jourerna som lever under hot, även personalen som ska hjälpa, drabbas.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Dagens ETC och ETC Stockholm berättade förra veckan om kvinnojouren i Södertälje som tvingas stänga efter att jourens skyddade boende blev beskjutet i april.
Jouren är ansluten till riksorganisationen Unizon, och generalsekreteraren Olga Persson säger att förbundet är bestört över händelsen.
– Det är första gången, vad vi känner till, som någon av våra jourer är utsatta för den typen av allvarlig brottslighet, säger hon.
Attacken i Södertälje är ett extremt exempel, men hot, hat och våldshandlingar riktat mot kvinnojourerna i Sverige är inget ovanligt. Enligt en ny enkät som Unizon har gjort med sina medlemsjourer har nära en av tre utsatts för hot eller våld under perioden januari 2015 till maj 2016. De mest utsatta jourerna rapporterar upp till 10 händelser under perioden.
Leder sällan till åtal
Det kan handla om dödshot och andra hot på Facebook, via mejl eller telefon. Men också skadegörelse på jourens lokaler eller att saker som tillhör jouren förstörts. Några av jourerna vittnar om att hoten kommit i samband med att de uttalat sig i media eller skrivit debattartiklar.
– Vi har alltid känt till att vi jobbar med en verksamhet som väcker motstånd. Av någon anledning väcker det mycket aggressivitet hos vissa att vi jobbar med att upprätthålla det fjärde jämställdhetsmålet, att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, säger Olga Persson.
Varifrån hoten mot jourerna kommer är svårt att svara på. Det är nämligen ovanligt att brotten leder till åtal.
– Vi upplever att det taspå allvar av polisen, men det leder ingenstans. Det väcks inga åtal och det blir inga fällande domar. Det är ytterst ovanligt att det blir några konsekvenser för förövarna, säger Olga Persson.
På Roks, Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, som är den andra stora samarbetsorganisationen för kvinnojourer i Sverige, har man ingen klar bild över hur vanligt det är med hot mot sina jourer, men det händer.
– Att vapen används är inte vanligt. Men hot via mejl, sociala medier och telefon förekommer. Vi jobbar ju med kvinnor som utsätts för mäns våld och är själva i utsatta situationer till exempel när vi är med på deras rättegångar, säger Roks ordförande Zozan Inci.
Roks har utbildningar i riskbedömning och säkerhet för sina medlemsjourer på nationell nivå, och vissa jourer tar fram lokala krisplaner för hur de ska agera vid hot.
Även Unizon arbetar med säkerhetsfrågor. Organisationen håller regelbundet säkerhetskurser för sina medlemmar och under Almedalsveckan i juli anordnas ett seminarium om hoten mot jourerna.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vi har sett att vi behöver jobba mycket mer aktivt med säkerhet och trygghet för dem som arbetar och är engagerade i våra medlemsjourer. Det här är en utsatthet vi delar med alla kvinnor och det fåtal män som engagerar sig i den här frågan offentligt. Det är oerhört allvarligt eftersom det påverkar möjligheten för oss att fullgöra det vi ska, säger Olga Persson.
Hur påverkar hoten verksamheten och personalen?
– Det kan leda till tystnad och rädsla. Vi måste också lägga mycket resurser till att jobba med säkerhetsarbete, som istället skulle kunna gå till stöd för kvinnor och barn. Och det leder förstås till en känsla av maktlöshet. Att något som är positivt för alla, ett jämställt samhälle fritt från våld kan väcka sådant motstånd, säger Olga Persson.
