I år har priserna på el nått de högsta nivåerna sedan 2011 – då landet delades in i de nuvarande fyra elområdena. Vid 18-tiden i måndags var elpriset det högsta hittills för en timme: Över fyra kronor per kilowattimme i södra Sverige.
Prisskillnaden ett vanligt år mellan rörligt och fast elpris kan landa på flera tusen kronor för ett småhus med elvärme. Konsumenternas energimarknadsbyrå har den senaste tiden fått många samtal från personer gällande de rekordhöga priserna, antingen för att de sitter på rörligt avtal eller för att deras fasta avtal är på väg att ta slut.
– Vi svarar inte konkret på vad som är bäst, fast eller rörligt avtal. Det är alldeles för ovisst för att vi ska kunna veta det. Men vi brukar säga att det historiskt inte varit gynnsamt att binda upp sig under en pristopp, säger vd:n Thomas Björkström och fortsätter:
– En del konsumenter tycker ändå att ett fast avtal passar dem bättre. Det kan vara så att man har en ekonomi med små marginaler och då vill ha bättre koll på vad elkostnaden kommer bli. Men då säger vi att just nu ska de försöka hitta ett avtal som är lite kortare.
Slopar fasta avtal
Oftast är det billigare med ett rörligt elpris. Anledningen till det är att elhandelsföretag tvingas ta en risk när de erbjuder ett fast pris eftersom prisutvecklingen under avtalets bindningstid är okänd för företaget. Kunden betalar då en form av premie för att avsäga sig risken för en prishöjning.
Flera elhandelsbolag i södra Sverige har de senaste månaderna slutat erbjuda fasta elavtal. De så kallade spotpriserna på elbörsen, där företagen köper sin el, varierar nu väldigt mycket. Att då erbjuda fasta elavtal till kunderna menar vissa bolag innebär en alltför stor risk. I vanliga fall kan elhandlare säkra sig mot risken för att priset kraftig höjs eller sänks genom en så kallad EPAD (Electricity Price Area Differential). Men på grund av den rådande situationen finns det just nu ingen som säljer EPAD i södra Sverige.
– Det gör att elhandlaren inte själv kan göra sig av med den ekonomiska risken, och därför slutar man erbjuda fasta avtal, säger Magnus Thorstensson, ansvarig för råkraftmarknad på branschorganisationen Energiföretagen.
Stor risk
När elhandelsföretagen ger fasta avtal så behöver de som sagt säkra upp sig själva. Enligt Magnus Thorstensson så bör därför inte tidigare fasta avtal – som nu ligger långt under det rörliga priset – slå för hårt mot företagen. Men i och med de nuvarande priserna så finns även en volym- och profilrisk. Det vill säga att kunder kan konsumera mycket el när den är som allra dyrast. Små volymer kan därför få kraftiga ekonomiska konsekvenser.
– En elhandlare tjänar egentligen inte bättre på att det är högre priser. Utan det är förutsägbarhet som en elhandlare tjänar pengar på, att man vet vad priserna blir ungefär och att man vet hur kunden förbrukar, säger han.
Om man som kund nu sitter med ett billigare fast avtal sen tidigare, finns det någon risk att elhandelsföretagen kan ändra ens avtal under bindningstiden?
– Absolut inte. Den enda risken man egentligen har är att elhandlaren går i konkurs.
Thomas Björkström menar också att detta inte bör vara en risk, även under rådande situation. Om din elleverantör skulle gå i konkurs så betyder inte det heller att du plötsligt blir utan el.
– Om en elhandlare går i konkurs så anvisar nätföretaget i området konsumenten till en ny elleverantör. Så man blir inte utan el. Däremot kan det vara så att man får ett sämre avtal och kan därför behöva se över det, säger han.
Höjda nätavgifter
Samtidigt som rekordpriserna för elen gröper ur svenskarnas plånböcker så väljer flera elnätbolag att höja nätavgifterna. Ellevio höjer vid årsskiftet priserna i snitt med fem procent för sina en miljon kunder. Landets största elnätsbolag, Eon, höjde priserna redan i augusti.
Det finns inga bestämmelser som uttryckligen säger när eller hur ofta elnätbolagen kan höja priserna. Men det finns begränsningar för hur höga priserna kan bli.
– Energimarknadsinspektionen är reglerande myndighet av elnätsföretagens intäktsramar. Så elnätsföretagen har en beslutad intäktsram som de ska hålla sig inom. Intäktsramen, förenklat uttryckt, ska täcka kostnaden för driften och den reglerade vinsten, säger Thomas Björkström.
