Sex dödsskjutningar på femton månader har väckt debatt om polisens arbete. Polisförbundet kräver att kåren får tillgång till el-pistoler för att undvika skarp ammunition, men Robert Hårdh, chef på Civil Rights Defenders, som granskat fall där personer skjutits ihjäl av polis, tror inte på den lösningen.

– Jag tror att det kan leda till en annan typ av våld och det finns en risk att man tror att elpistolen löser allt. I stället ska man sätta sig ner och verkligen fundera över orsakerna till detta trendbrott, säger Robert Hårdh.

Han har förslag på tre åtgärder som skulle kunna minska dödsskjutningarna. Framför allt måste polisens ammunition bytas ut, de så kallade dum-dum-kulorna.

– De får inte ens användas i krig. De expanderar, fläker ut sig och roterar i kroppen och gör det svårare för läkarna att rädda liv, säger han.

Hetsade upp situationen

Dessutom måste lagstiftningen ses över. Lagen som reglerar polisens vapenhantering är så bristfällig att det istället blivit brottsbalkens nödvärnsregler som åberopas vid dödsskjutningar.

– Nödvärnsregeln är till för dig och mig, inte för poliser som myndighetspersoner med våldsmonopol. Det här är inte bra för poliserna heller, de behöver ett tydligt lagstöd att luta sig mot, säger Robert Hårdh.

Avgörande är också att polisens kunskaper om psykiskt sjuka förbättras, menar Hårdh. Flera av dem som dödats av polisens kulor har haft psykiska problem, bland andra 22-årige Daniel Franklert Murne som sköts till döds år 2005 i sitt hem i Lindesberg.

– Daniel hade en psykos men istället för att lugna ner situationen och backa så hetsade poliserna honom. Polisen behöver bättre utbildning för att kunna förhålla sig till personer med psykiska problem, säger Robert Hårdh.

Vad tänker du om att ­Rikspolisstyrelsen inte vill utreda varför så många skjutits till döds under senare tid?

– Det är chockerande att höra. Det borde ligga i deras intresse att undersöka vad som möjligtvis gått fel. Det är oerhört passivt, jag förväntar mig mer.