Enligt en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten har andelen fördubblats sedan mitten av 80-talet. En förklaring till utveckligen är de senaste 30 årens utbildningsreformer.

– Det handlar om reformer som ökat individualiseringen i skolan, med ett ökat fokus på betyg och bedömning, och ett större individuellt ansvar. Det tycks finnas ett samband här. Den ständiga bedömningen, kraven på bra betyg, påverkar eleverna, och allra mest flickorna. De ställer högre krav på sig själva, och ser att det finns högre förväntningar på dem från lärarna, säger Jakob Lindahl, rapportförfattare och utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Att flickor är mer stressade och mår sämre i skolan är i sig inte något nytt, inte heller att de generellt får högre betyg än pojkar. Men att utvecklingen inte är mer positivt, trots regeringens uttalade mål om att skolan ska vara jämställd, är enligt Jakob Lindahl oroväckande.  

– Måendet i skolåldern påverkar hur man mår som vuxen. Men en ojämställd skola leder också till att man inte har samma möjligheter på arbetsmarknaden. Det har också betydelse för det demokratiska samhället. Om elever lever i en väldig könad vardag i skolan riskerar de att komma ut i vuxenlivet med väldigt olika värderingar. Det kan i sin tur påverka det demokratiska deltagandet. 

Flickor konverserar, pojkar konserverar

Att elever lever i en könad skola är enligt Jakob Lindahl uppenbart. De är tidigt medvetna om vad som förväntas av dem i egenskap av pojkar eller flickor och söker sig också till stor del till olika utbildningar när de börjar gymnasiet. De yrkesförberedande programmen domineras till exempel av pojkar. 

Men det skiljer sig också åt när det gäller kunskap om till exempel jämställdhet och politik. Flickor presterar bättre än pojkar på prov som undersöker kunskap, värderingar och engagemang i samhällsfrågor. De uppger också att de diskuterar politik med familj och vänner i högre grad än vad pojkarna uppger. 

– Vi ser framförallt att unga män har mer könskonservativa normer, och mer könsstereotypa föreställningar. Mycket i samhället kan ju förstås påverka det, men med tanke på hur könssegregerad framförallt gymnasieutbildningen är riskerar det att späs på. Det är viktigt att man inom alla ämnen går tillbaka till läroplanen och ser till att frågor om demokrati och jämställdhet är en viktig del av utbildningen, säger Jakob Lindahl. 

Kränkningar har normaliserats

Att skolan är en ojämställd värld visar sig även i att sexuella, verbala och fysiska kränkningar av flickor har blivit något normaliserat. Pojkar utsätts istället genom våld eller att de ofta måste anpassa sig till en hård jargong.

–  Vi ser det här genom hela utbildningssystemet. Både flickor och pojkar drabbas av den könade skolvardagen, men på olika sätt. Att flickor kränks och att pojkar lever i en tillvaro med hård jargong kan bidra till att de mår dåligt i skolan. För pojkars del kan det också bli en begränsande faktor att anstränga sig. Det ingår inte i deras förväntade roll.

För att utvecklingen ska vända tror Jakob Lindahl att det behövs en rad åtgärder. Inte minst behöver lärare och annan skolpersonal få tillräckligt med resurser, så att de kan prioritera arbetet med jämställdhet och värderingar. 

– Det är komplext, men klart är att man inte löser jämställdhetsuppdraget med enskilda temadagar, utan det är något som måste jobbas med systematiskt. Det krävs att lärarna har tid till det, och även kunskap. Det behövs en ökad medvetenhet kring könsnormer, både bland lärare, elevhälsa och elever. Sen måste man också ha med sig ett jämställdhetsperspektiv när man ska göra större reformer.