När vi sneddar över skolgården på väg till klassrummet där all modersmålsundervisning äger rum på Rågsveds grundskola, möts Abboud Aphrem av en tioårig kille som springer fram och ger honom en spontan kram.
– Det är sådana där saker som gör ens dag, säger Abboud Aphrem och ler med hela ansiktet.
Inne i klassrummet hänger tecknade bilder på väggarna med ordförklaringar skrivna på arabiska, engelska och svenska – men totalt undervisas modersmålsundervisning på 39 olika språk här på Rågsveds grundskola i södra Stockholm.
”Tvåspråkighet ska bejakas”
Abboud Aphrem, som ursprungligen kommer från Syrien men kom till Sverige för över 30 år sedan, är samordningsansvarig för modersmålsundervisningen samt lärare i arabiska.
– De här barnen är våra hoppbärare inför framtiden. Det är otroligt roligt och inspirerande att få jobba med att skapa motivation och språkliga förutsättningar för dem, säger han.
Tvåspråkigheten är något barnen ska bejaka och vara stolta över, anser Abboud Aphrem.
– Jag vill ge dem kraften i att vara stolta över båda sina identiteter, såväl den kultur och den familj som de bär med sig genom sitt ursprung som den de får här i Sverige. Mångkultur är en styrka och en tillgång.
Ska ges förutsättning
Enligt grundskolans kursplan ska eleverna ges förutsättning att använda och utveckla sitt modersmål.
– För all utveckling kommer ur språket. Vi ser att de barn som utvecklar sitt modersmål, de blir även bättre på svenska, vilket dessutom bidrar till integrationen av hela familjen, säger Abboud Aphrem och citerar språkprofessorn Jim Cummins.
– Han sa: ”Om du förvägrar ett barn dess språk, då förvägrar du det barnet åtkomst till sig själv”. Det är ord som skickar en viktig signal.
Släktingar kan inte engelska
Sara Alhamad, som är tolv år och går i sjätte klass på Rågsveds grundskola, tycker det är viktigt att få lära sig arabiska för att hon ska kunna tala med sina mor- och farföräldrar, som bor kvar i Jordanien.
– Mina släktingar där kan inte engelska, men när jag går här på hemspråksundervisningen känner jag att jag blir allt bättre på att kommunicera med dem. Det är jätteroligt faktiskt.Jämngamla Hiyab Belay håller med.
– Jag tycker det är roligt att kunna prata med familjen och kanske att kunna få nya vänner, om vi åker till Etiopien på semester nån gång. Vi har gjort det en gång och jag hoppas vi ska kunna göra det igen, säger han.
Linh Dao Khanh berättar att hon redan talar flytande vietnamesiska, men menar att modersmålsundervisningen hjälper henne att utveckla sitt språk.
– Jag lär mig nya ord och lite om hur det är i Vietnam, med helgdagar och så.
Provocerad av KD:s förslag
Att Kristdemokraterna nu lägger fram ett förslag om att helt slopa modersmålsundervisningen i grundskolan provocerar Abboud Aphrem.
– De lägger fram det här på helt osanna grunder, jag vet inte varför, men jag antar att det är ett politiskt spel, säger han.
Snarare hade han hoppats på en utökning av antalet timmar i modersmålsundervisningen efter den statliga utredning som lades fram under förra året.
– Det är väldigt utmanande att bara ha en timme i veckan. Ibland kommer barnen till mig med kurrande mage efter skolan och vill lära sig mer.
Förslaget möter mothugg såväl ifrån språkforskare som inifrån de egna leden.
Enligt KD-ledningen kan forskningen idag inte påvisa nyttan med modersmålsundervisningen.
– Vi ser ju helt enkelt att det är en rad brister i modersmålsundervisningen, inte minst att 40 procent av lärarna inte är behöriga och att vi har en situation där var fjärde skola inte får godkänt av Skolinspektionen, sa KD:s partisekreterare Peter Kullgren till Ekot i förra veckan.
”Behöver ges mer utrymme”
Men Christina Hedman, professor i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet, håller inte alls med om att modersmålsundervisning inte gör någon nytta.
– Jag skulle vilja att de tar och tittar på den forskning som finns och den statliga utredning som presenterades under förra året. För det är snarare så att forskningen pekar på att modersmålsundervisningen behöver utvecklas och ges mer utrymme. Det finns en rad fördelar med ämnet, säger hon.
Dels bidrar skolämnet till mer utvecklade och avancerade språkkunskaper i en globaliserad och mångkulturell omvärld, konstaterar Christina Hedman.
– Det är med andra ord nyttigt på en samhällsnivå – politiskt, kulturellt, ekonomiskt och utbildningsmässigt – inte bara på en individnivå.
På ett personligt och identitetsskapande plan är det samtidigt till nytta med flerspråkighet och mångkultur i den psykosociala utvecklingen för individen, säger hon.
– ”Det där kan de prata hemma”, brukar de som är kritiska till mångfald invända, men på det sättet breddar man inte sin språkliga repertoar på samma sätt. Man utvecklar inte samma avancerade språkbruk samt läs- och skrivfärdigheter, vilket det faktiskt finns ett demokratiskt värde i, säger Christina Hedman.
”Väldigt fel ute”
Hon påpekar att bland riksdagspartierna är det bara Sverigedemokraterna som har inskrivet i sitt partipolitiska program att de vill skrota modersmålsundervisningen.
– Det här är första gången som idén läggs fram av ett annat parti. Jag kan inte säga så mycket mer om det än att de är väldigt fel ute.
Och hon får medhåll även inifrån KD. Gudrun Brunegård, riksdagsledamot för KD, vill att modersmålsundervisningen ska vara kvar och har lagt fram ett motförslag. Till Ekot säger hon:
– Modersmålsundervisningen har en plats. Det finns forskning som stöder värdet av den. Det finns många barn som behöver den, vi har många barn som kommer från icke-svenskspråkiga hem.
