När försöket med lärlingsutbildning lanserades 2008 valde nästan 4000 gymnasieelever att bli lärlingar. Och inför valet 2010 pratade skolminister Jan Björklund om att skapa 30 000 lärlingsplatser. Det skulle bli en viktig åtgärd för att minska ungdomsarbetslösheten. Men i höstas var det totala antalet elever på lärlingsutbildningarna bara 6000.

– Inledningsvis fanns det en lite naiv övertro på att lärlingsutbildning skulle vara lösningen för väldigt många elever, att alla som var lite skoltrötta skulle välja det. Men att vara lärling är krävande, och det är en anledning till att intresset är lägre än vi räknade med, säger Bertil Östberg (FP), statssekreterare på utbildningsdepartementet.

Att lärlingsutbildningen lanserats som ett alternativ för just skoltrötta tror Peter Håkansson, arbetslivsforskare på Malmö högskola, i sig är en stor anledning till att eleverna ratar utbildningen.

– Både regeringen och departementet ser det som en andra klassens utbildning. Björklund har pratat om lärling som en utbildning för dom som inte klarar något annat. Klart att det har bidragit till låg status, och det är ungdomar känsliga för, säger han.

Runt 40 procent hoppar av

Dessutom har många lärlingsutbildningar fått hård kritik från bland annat Skolinspektionen. Elever får inte tillräckligt med stöd, samarbetet mellan arbetsplatsen och skolan fungerar dåligt och många har inte fått någon relevant praktik. Som en konsekvens av problemen hoppar runt 40 procent av eleverna av under det första året.

– Precis som i länder som Norge och Danmark, med längre lärlingstradition, är det många som hoppar av lärlingsutbildningen. Många har dåliga skolkunskaper redan när de börjar. Det ställer höga krav på lärlingarna att vara ute hälften av tiden på en arbetsplats samtidigt som man ska klara alla skolkurser, säger Jonas Sandqvist, undervisningsråd och projekt­ledare på Skolverket.

Men trots att eleverna väljer bort lärlingsutbildningen vill regeringen fortsätta sin satsning. Under Almedalsveckan i somras pratade Björklund om att hälften av dem som läser en yrkesutbildning ska vara lärlingar år 2020. Det skulle innebära ungefär 50 000 lärlingar. Det kräver att intresset ökar drastiskt de närmsta åren.

– Lärlingsutbildningen har absolut potential att växa. Vi har genomfört en rad åtgärder för att göra den mer attraktiv, och även om det kanske tar sin tid att skapa en ny utbildningsform som fungerar fullt ut, så tror vi på ett ökat intresse, säger Bertil Östberg.

Några av de åtgärder han syftar på är ett ökat statsbidrag. De senaste åren har den summa som skolorna får höjts successivt – från 25 000 kronor till nästan 60 000 kronor per elev och läsår. Från och med i år kan elever dessutom få 1 000 kronor i månaden i lärlingsbidrag. Men det verkar inte hjälpa. De preliminära antagningsbeskeden för kommunerna i Göteborgsregionen visar till exempel att färre än någonsin kommer bli lärlingar hösten 2014. Sannolikt ser det ut på liknande sätt i resten av landet.

– Det finns en tendens, inte bara i Sverige utan även i länder där lärlingssystemet spelar betydligt större roll, att intresset blir allt lägre. Jag tror att det krävs andra åtgärder än höjda bidrag för att vända trenden, säger Anders Nilsson, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet.

”Vill inte bestämma sig”

Han menar att det avgörande är hur involverade facken och företagen är. Men han är ändå tveksam till om lärlingsutbildning för gymnasieelever någonsin kan bli en dominerande form för den som väljer ett yrkesprogram.

– För en del kan det fungera, men vi ska inte förvänta oss att lärlingsutbildning löser ungdomsarbetslösheten. Unga idag vill generellt inte bestämma sig för ett yrke redan när de är 16 år gamla. Mer framgångsrikt vore att satsa på yrkesutbildning på eftergymnasial nivå, och då få med sig fack och arbetsgivare, säger han.

Även oppositionspartierna vill se en satsning på ett så kallat college-alternativ – en eftergymnasial lärlingsutbildning. Men både Miljöpartiet och Socialdemokraterna tycker att det samtidigt ska finnas lärlingsutbildning på gymnasiet. Vänsterpartiet är mer skeptiskt.

– Att så få vill bli lärlingar är ett riktigt underkännande. Eleverna dömer själva ut utbildningen och det är bevis nog för att den inte fungerar, säger Rossana Dinamarca, skolpolitisk talesperson för V.