Elever i nytt samarbete med klimatforskare

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Det är cirka 60 elever som går första året på det naturvetenskapliga programmet på Kunskapsgymnasiet som från och med nu deltar i det fleråriga projektet. Tanken är att de under resten av sin gymnasietid regelbundet ska få delta på föreläsningar om klimat, träffa forskare och att klimatfrågan ska vävas in som en röd tråd i utbildningen. 

– I alla naturvetenskapliga kurser som eleverna läser ska klimatet finnas med och eleverna kan även välja att skriva sitt gymnasiearbete på temat, säger Chrille Andersson, rektor på Kunskapsskolan.

Kick off för projektet

ETC Norrköping var med när eleverna hade kick off för projektet på SMHI. Förutom flera klimatföreläsningar fick de gå på en klimat-visualisering i SMHI:s uppblåsbara geodom. 

– Jag tycker att det är jättebra och nyttigt att få mer fakta kring klimatet. Det är viktigt med koppling till verkligheten i det man gör och det man lär sig, säger Astrid Franssén, en av eleverna på Kunskapsgymnasiet som deltar i projektet. 

Stort klimatintresse

Hon har just tagit del av visningen i geodomen och ska strax kila i väg på nästa föreläsning på SMHI tillsammans med klasskompisarna. Hos Astrid Franssén är intresset för klimatet stort. 

– Jag är intresserad av att hitta nya klimatlösingar. Det finns mycket forskning och företag i Sverige som jobbar med de här frågorna och jag tycker att vi borde ta till vara kunskaperna bättre, säger hon. 

Det är viktigt att satsa på alternativ och hitta lösningar till dagens miljöproblem i stället för att komma med olika förbud, tycker Astrid Franssén. 

– Ta till exempel transportfrågan. Drömalternativet hade ju varit att slopa bilar helt, men det funkar ju inte. Så då måste vi hitta lösningar och där är ju till exempel elbilar ett bra alternativ, säger hon. 

Projektet Crescendo

Förutom Kunskapsgymnasiet i Norrköping ingår en gymnasieskola i Storbritannien och en i Frankrike i projektet som kallas Crescendo. Målet är att förbättra de globala jordsystemmodellerna genom att bättre beskriva samspel mellan klimatsystemens olika delar: atmosfär, aerosolpartiklar, mark, vegetation och hav. Modellerna används sedan för att beräkna klimatet och hur det kan komma att förändras beroende på utvecklingen av växthusgashalterna i atmosfären. 

– Vi hoppas att eleverna får med sig ett systemtänk och ett helhetstänk. Och som forskare hoppas jag kunna väcka ett intresse hos några. Det är viktigt att få med sig nya ambassadörer i klimatfrågan för framtiden, för allmänt sett i samhället så är det inte så lätt att få tag på miljövetare och naturvetare, säger Erik Kjellström.