Elever från högutbildade hem dominerar spetsutbildningar

Tio år har gått sedan regeringen sjösatte en försöksverksamhet med spetsutbildningar på olika gymnasieskolor i landet. På dem ska elever kunna fördjupa sig i ämnen som de är särskilt intresserade av och ha möjlighet att läsa en del kurser på högskolenivå.

Fyra av spetsutbildningarna, exempelvis i matematik och musik, finns i Göteborg och enligt en ny rapport från utbildningsförvaltningen ser det ljust ut för dem. Programmen kännetecknas av hög kvalitet så väl som goda resultat och nöjda elever, står det i rapporten, som presenterades för utbildningsnämnden under sensommaren.

Men nämndens funderingar på att starta upp ännu en spetsutbildning, i teknikvetenskap, läggs trots det på is. Eftersom försöksverksamheten bara sträcker sig till 2024 är det inte läge att sätta igång något nu, slår rapporten fast och politikerna går på samma linje.

Kritik mot ”elitklasser”

När spetsutbildningarna sjö­sattes kom kritik från flera håll om att de skulle bli ”elitklasser” som spär på skolsegregationen. Farhågorna har fått visst stöd i utvärderingar som gjorts av Skolverket. De visar att spetsklasserna inte breddar den socioekonomiska elevsammansättningen. En större andel av eleverna där har föräldrar med eftergymnasial utbildning, jämfört med elever på andra program.

Alfred Johansson, Socialdemokraternas gruppledare i utbildningsnämnden, har varit tveksam mot spetsutbildningarna från start. Han konstaterar dock att Skolverkets utvärderingar har visat positiva resultat och tycker det är viktigt att ingen hålls tillbaka i skolsystemet.

– Jag är inte nödvändigtvis emot spetsutbildningar, säger han, men tillägger att det är viktigt att fundera på var de erbjuds.

”Krävs andra åtgärder”

De fyra utbildningarna som finns i Göteborg ligger på Hvitfeldstka, Schillerska och på den internationella skolan IHGR. Men Alfred Johansson har förhoppningar om att spetsutbildningarna kan vara ett verktyg för att bryta skolsegregationen om de förläggs på andra gymnasier.

– Teknikutbildningar skulle till exempel kunna ligga på skolor med yrkesprogram. Ofta har man någon typ av skolvana hemifrån på spetsutbildningarna och då kan man få in sådana personer under samma tak, säger Alfred Johansson.

Nämndordföranden Pär Gustafsson (L) instämmer inte i kritiken som har riktats mot spetsutbildningarna.

– De är riksrekryterande utbildningar där elever antas genom meritvärden och antagningsprov. Når man inte kraven som ställs kommer man inte in, oavsett vilken bakgrund man har. Spetsutbildningarna borde inte användas som verktyg för att bryta skolsegregationen, anser han.

”Okej inom idrott”

Han hoppas att regeringen och riksdagen gör spetsutbildningarna permanenta när försöksperioden tar slut.

– Tidigare har det varit okej att ha spetsutbildningar i idrott, men det har varit fult att ha det när det kommer till naturvetenskap, språk och teknik. Det borde finnas ett bättre utbud som riktar sig till olika grupper.