Efter USA:s besked om att påbörja förhandlingar med Ryssland om kriget mot Ukraina har flera stater reagerat, och på onsdagen hålls ett extrainsatt möte med Frankrike som värd. Det är det andra toppmötet på kort tid mellan europeiska ledare om samma fråga.
På mötet deltog ledare för 19 nationer, de flesta med på länk.
Även statsminister Ulf Kristersson har deltagit via länk och kallat till en pressbriefing på Rosenbad efter mötet.
– Vi fortsätter nu stötta Ukraina, säger han efter mötet.
Sveriges stöd för Ukraina sker i total enighet och i solidaritet med det ukrainska folket, samtidigt som det också är en investering i det egna försvaret, menar Kristersson.
Budskapet: ”Fred genom styrka”
Statsministern har tidigare sagt att stödet till Ukraina måste maximeras, och att samtal om fred måste inkludera Ukraina vid bordet. Han betonar att Europa står i ett vägskäl, och att stödet för Ukraina inte får minska.
Under mötet har de 19 länderna kommit överens om principen ”fred genom styrka”; att det bara är ett rustat Ukraina som kan leda till fred.
– Freden måste vara hållbar över tid och därför måste Ukraina vara med och definiera villkoren för freden, säger Ulf Kristersson.
Just nu diskuterar flera länder en europeisk upprustning och nyligen stod det klart att Danmark satsar mångmiljardbelopp på det egna försvaret.
Trumps anklagaelse
Den amerikanska presidenten Donald Trump tycker att Ukraina gör för lite för att få till fred, och kallar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för en diktator som vill förlänga kriget för egen vinning. Det skriver han i ett inlägg på den egna sociala medieplattformen Truth Social.
Vidare kräver Donald Trump att Ukraina skyndsamt håller val, ett krav som även Rysslands utrikesminister framfört.
Ulf Kristersson säger att Donald Trump har fel och att uttalandet om att Zelenskyj är en diktator är direkt felaktigt.
– Jag tror att vi ska ha is i magen när det gäller snabba dramatiska sociala medier-besked just nu. Så kan vi inte driva säkerhetspolitiken i Europa, säger Ulf Kristersson.
Rysslands president Vladimir Putin meddelar att han värderar samtalen mellan USA och Ryssland ”högt” och att det är de ”första stegen” mot en upptinad relation. I slutet av månaden planeras ett gemensamt möte mellan Trump och Putin. Det blir det första toppmötet mellan länderna sedan krigets start våren 2022.
Nej till gemensamt EU-försvar
Även om läget är allvarligt vill Ulf Kristersson inte se något gemensamt EU-försvar eftersom man redan är en del av försvarsgemenskapen i Nato.
– Nej, vi behöver inte dubblera det Nato redan gör. Men det betyder inte att EU och Europa bortom Nato inte har viktiga uppgifter framför sig, säger Kristersson.
Moderaternas partigrupp i Europaparlamentet kampanjar för både gemensamt EU-försvar och en gemensam inre marknad för försvarsindustrin. Den senare idén håller Ulf Kristersson med om.
– Det är lite roligt att trots att Sverige har en stor och framgångsrik försvarsindustri så är vi klart underpresterande i Europa, som är extremt beroende av den amerikanska försvarsindustrin. Det är märkligt i ett läge där så många europeiska länder vill stärka sina egna försvar, säger Ulf Kristersson.
Splittrat Nato och stressat EU
EU-länderna är delvis splittrat i synen på behovet av fredsbevarande militära styrkor i Ukraina. Länder som Bulgarien och Slovakien har avfärdat idén, och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz tycker att diskussionen är olämplig medan kriget fortgår.
Spanien uppges tveka medan Storbritannien uttryckt en vilja att bidra med fredsbevarande styrkor.
I Paris betonade Olaf Scholz vikten av ett enat Nato:
– Det får inte finnas någon uppdelning av säkerhet och ansvar mellan Europa och USA, sa Scholz.
– Nato bygger på att vi alltid agerar tillsammans och delar risken och därigenom garanterar vår säkerhet. Detta får inte ifrågasättas.
