Efter skolattacken: Nu efterlyser elevkårerna bättre skolhälsa
Bild: Johan Nilsson/TT
Dagens ETC
Under måndagseftermiddagen skakades Sverige av nyheten om skolattacken i Malmö där två lärare avled. Den 18-åriga gärningsmannens motiv är ännu oklara – men det finns uppgifter om att lärare tidigare flaggat för oroväckande beteenden, och klasskamrater vittnat om mental ohälsa hos mannen.
Sveriges Elevkårer efterlyser nu större resurser till skolornas elevhälsa.
Tre skoldåd i Skåne under kort tid. Eslöv i augusti, Kristianstad för bara två månader sedan, och i måndags Malmö. Även om motivet bakom attacken i Malmö där två lärare avled fortfarande är oklara, har flera vittnat om att den 18-åriga gärningsmannen mådde dåligt. Enligt forskare är det långt ifrån unikt, utan snarare något gemensamt för de unga som utför skolattacker.
– Man har ett ganska svagt nätverk och en tilltagande psykisk ohälsa, säger Sven Granth, forskare i kriminologi, till Aktuellt.
Josefine Fälth, ordförande för Sveriges Elevkårer, menar att skolorna behöver bli bättre på hjälpa elever med problem innan det går för långt.
Hur ska skolorna fånga upp dessa elever?
– Först och främst behövs fler lärare som har tid att se varje elev. Det behövs också stora resurser till elevhälsan med en närvarande kurator som eleverna känner igen och är lätt att kontakta. Det behövs även nära samarbete mellan elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin. Elevorganisering är ett förebyggande arbete genom att det skapar en gemenskap på skolorna och inkluderar den som känner sig utanför, men också för att eleverna själva bäst har koll på andra elever. Det krävs mycket från olika håll men självklart är elevhälsan viktig, det är ju uppenbart att elevhälsan inte har haft tid att fånga upp även om lärare har varnat om hans mående.
Den här attacken är ännu en i raden av flera liknande de senaste åren, hur ser ni på det?
– Det är fruktansvärt, skolan är den tryggaste platsen för många elever och en trygg punkt för de eftersom att de spenderar stora delar av sin vakna tid där. Därmed blir det självklart fruktansvärt att elever inte ska få känna sig trygga i skolan och inte känna att man kan vara fri. Men även utifrån lärarperspektivet, att lärarna ska ha en trygg arbetsplats. Att det skett flera liknande attacker tyder också på, utifrån det som framkommit, att det ofta är personer som mår väldigt dåligt. Att det är personer som har behövt hjälp och det är tragiskt att de inte har fått det.
Hur arbetar ni för att stödja i en sån här situation?
– Vi jobbar med frågan om elevhälsan varje dag. Den psykiska ohälsan bland unga ökar lavinartat hela tiden och det är något som vuxenvärlden behöver öppna upp ögonen för nu och agera kring. Elevkåren på Malmö Latin har gjort ett enormt arbete utifrån händelsen, de har bland annat tagit en ledarroll i kommunikationen gentemot elever och mellan skolledningen och elever och man har också anordnat minnesstunder för elever och anhöriga.
Hur tar vi oss vidare?
– Den här händelsen skadar ju såklart elevernas bild av skolan som en trygg plats. Samhället behöver rikta sitt främsta stöd till Malmö som stad men också till skolan och såklart lärarna och eleverna. Att låta det få ta tid, att ta in det här och känna sorgen. Men också att hela samhället sluter upp med skolan och att komma ihåg att vi är starkare tillsammans. Med det sagt så behöver det skjutas till stora resurser till elevhälsan och elevers psykiska ohälsa behöver tas på allvar direkt.