– Jag funderar själv på om det här hänger ihop med Jimmie Åkessons semester. Det här visar hur viktig han är för att hålla ihop partiet. Det är fortfarande ett ungt parti där ledaren har en stark roll, säger Marja Lemne.
Det var för drygt en vecka sedan som Richard Jomshof skrev ett inlägg på X, tidigare Twitter, där han kallade islam för en ”antidemokratisk, våldsförespråkande och kvinnofientlig” religion. Profeten Muhammed beskrevs i inlägget som en ”rövare” och ”massmördare”. Inlägget publicerades mitt under den kris som följt de många koranbränningarna i Sverige, och har mött skarp kritik. Främst från oppositionen, men också från statsminister Ulf Kristersson.
– Jag tycker att alla människor i Sverige, inklusive Jomshof, ska tänka på hur man uttrycker sig, sa han till TT tidigare i veckan.
På väg ut?
Debatten kring Richard Jomshofs utspel hade knappt ens hunnit nå sin kulmen förrän partikollegan Björn Söder gick till hårt angrepp mot regeringen och en rad ministrar för sitt stöd för pride. I en rad inlägg på X kopplade Björn Söder, sent på onsdagskvällen, samman homosexuella, pridefestivalen och pride-flaggan med pedofili.
I en kommentar till Dagens ETC skrev SD:s gruppledare Linda Lindberg att ”Det är förståeligt att Björn Söder hyser agg mot en politiskt färgad organisation som återkommande kritiserat och exkluderat vårt parti utan anledning”.
Men Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har ännu inte synts till.
– Man har tidigare ropat efter moderatledaren. Men var är Jimmie Åkesson? Eller är han på väg ut ur partiet? Jag hade förväntat mig att han skulle ha gått ut och sagt någonting vid det här laget, säger Maria Lemne.
Vill inte eskalera
Richard Jomshofs och Björn Söders utspel riskerar att påverka Tidösamarbetet. Det tror Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. För första gången riktar nu regeringspartierna riktigt skarp kritik mot Sverigedemokraterna, säger han.
Samtidigt har merparten av kritiken riktats mot de enskilda partiföreträdarna, snarare än mot partiet. I torsdags sa till exempel utrikesminister Tobias Billström till Dagens Nyheter att det är viktigt att skilja på vad enskilda personer i SD uttrycker och partiets ståndpunkt.
– Det har hittills framför allt handlat om dem som enskilda personer. Det har inte varit så mycket kritik mot Sverigedemokraterna som parti från regeringens sida. Det ser jag som ett tecken på att regeringspartierna är angelägna om att inte eskalera det här till en regeringskris, säger Jonas Hinnfors.
Att Jimmie Åkesson ännu inte har synts till kan just därför också tolkas som ett sätt att undvika en ännu större kris.
– Jag tror inte att man ska tolka Åkessons tystnad som att han därmed inte försöker hålla samman partiet. Det kan vara så att han avvaktar för att se hur det här utvecklas för att inte så intern splittring i partiet. Tar han steget ut på banan så lyfter han dessutom upp det här till en partiledarnivå som potentiellt kan leda till komplikationer i Tidösamarbetet, säger Jonas Hinnfors och lägger till:
– Att inte sätta ner foten kan också vara ett sätt att hålla ihop ett parti. Tar Åkesson ställning mot någon då måste han också ta ställning för någon.
Kan lamslå politiken
Också Marja Lemne tror att utspelen kan påverka Tidösamarbetet. Men det krävs ännu mer för att regeringssamarbetet ska spricka.
– Det här riskerar, i avvaktan på att samarbetet eventuellt ska spricka, att lamslå politiken och framtida beslutsunderlag. Om det är väldigt stora olikheter mellan partierna, och man inte är säker på vilka frågor man kan gå fram med, så riskerar agendan från Tidöavtalet att dra ut på tiden och kanske delvis bli överspelad. Jag tror däremot att det ska väldigt mycket till för att regeringssamarbetet spricker, säger hon.
Jonas Hinnfors går ett steg länge. En potentiell regeringskris ligger i tangentens riktning, säger han. Jomshofs angrepp mot islam är särskilt känsligt för regeringspartierna. Men det är inte angreppet i sig som riskerar att slå splint i samarbetet – utan tajmingen.
– Det är inte ovanligt att Tidö-liknande samarbeten eller januariavtal kollapsar innan mandatperioden är slut. Sådana samarbeten bygger på att partier kommer samman från helt olika håll. Till slut är det ganska vanligt att någon hoppar av och ritar om spelplanen. Det är vanligt att det förr eller senare kommer någon gnista som tänder bålet, och så faller hela bygget.
Har den gnistan tänts nu?
– Nej, vad gäller Björn Söder tror jag inte det. I det fallet kommer det bli mer av en personfråga, skulle jag ändå tro. När det gäller Richard Jomshof är det lite mer osäkert. Det ligger in i hjärteroten på partiet att vara kritiskt mot islam. Hans ordval är inte konstiga ur den aspekten. Det nya är att den internationella kontexten har ändrats i och med Nato-ansökan och då får Jomshofs ord en ny valör, säger Jonas Hinnfors.
