Mutor, väntjänster och skatte­pengar i fel fickor. Nästan fyra år har gått sedan Uppdrag granskning först satte ljuset på korruptionen i Göteborg. En av de första och mest uppmärksammade åtgärderna för att komma åt fusket var att upprätta en whistleblowercentral. Något som Göteborg blev först i landet med.

Sedan starten i september 2011 har 58 tips kommit in, både direkt till kommunens utredningsgrupp och en extern juristfirma som anlitats för att hantera tipsen.

Men få av tipsen har lett vidare. I ett fall polisanmäldes en anställd på Renova, men utredningen lades ned. När ETC går igenom samtliga anmälningar visar det sig dock att ett par av tipsen ändå lett till att styrdokument förtydligats och rutiner ändrats. Men samtidigt som whistleblowerfunktionen delvis satt ljus på missförhållanden har den kritiserats för att offentlighetsprinicipen gör det svårt att hålla anmälaren anonym.

Vill lägga ned tipstjänst

Den politiska oppositionen vill nu lägga ned tipstjänsten.

– Den som uppmärksammar missförhållanden bör kunna vända sig till sin chef. Man har också större skydd om man vänder sig till media, än här där anonymiteten inte kan skyddas, säger moderata kommunalrådet Jonas Ransgård.

Inte heller Inga-Britt Ahlenius, gästprofessor vid handelshögskolan i Göteborg och tidigare chef för riksrevisionsverket, tror att tipsfunktionen är ett effektivt sätt att upptäcka oegentligheter.

– Jag tror inte att det löser någonting. Det handlar istället om att arbeta med kulturen, man måste reglera förvaltningens ställning och upprätta tydliga processer för att utkräva ansvar, säger hon.

Den politiska majoriteten menar dock att funktionen bör vara kvar och har föreslagit att den ska förstärkas med externa utredare.

– Vi visste redan från början att det skulle bli jättesvårt, men vi ville pröva, även om det är svårt att mörka en tipsares identitet. I dag förstår jag inte vitsen med att ta bort funktionen, det är bättre med fler möjligheter att anmäla, säger Anneli Hulthén, (S), kommunstyrelsens ordförande.

Kritiserat stadens ledning

Efter Uppdrag granskning och Göteborgs-Postens avslöjanden under hösten har Inga-Britt Ahlenius tydligt konkretiserat granskningskommisionens kritik av staden och kritiserat stadens ledning, bland annat i en debattartikel i GP. Ahlenius menar också att Göteborg omöjligt kan lösa problemen på egen hand. Istället tror hon på stärkt lagstiftning som tydliggör rollfördelningen mellan politiker oh tjänstemän, och en lagreglerad extern och oberoende revision av kommunerna.

Samtidigt säger hon att de styrande i Göteborg behöver ta ännu tydligare ställning mot fuskandet.

– Det är förvånande att man urskuldar det som hänt. Att förringa det visar att man inte förstått var den folkliga vreden kommer ifrån. Det handlar inte om summor, utan vilken syn de kommunala tjänstemännen har på sitt uppdrag, säger hon.

Anneli Hulthén menar att många åtgärder vidtagits sedan mutskandalen först avslöjades. Hon påpekar också att kvittot för den numera riksbekanta svarta klänningen som Bostadsbolagets vd Bertil Rignäs redovisade som lunch efter fastighetsmässan Mipim i Cannes lämnades in redan 2010. Då hade kommunens nya kontrollfunktioner inte kommit igång.

– Det är säkert så att mer borde göras, men vi har i stort sett diskuterat och försökt göra förändringar i tre års tid, hela tiden. Jag tror inte att vi hade kunnat springa fortare, säger Anneli Hulthén.