I Sverige startades en lång rad upprop. I stängda grupper på sociala medier berättade tiotusentals kvinnor om sexuella övergrepp och trakasserier.
Siffror för sista kvartalet 2017 visar att anmälningarna av sexualbrott ökade med 20 procent - och trenden har fortsatt. 2017 anmäldes 21 991 sexualbrott och 2019 anmäldes 23 197. Samtidigt syns en vändning i andel personer som rapporterar att de utsatts för sexualbrott efter att ha ökat kontinuerligt mellan 2012 och 2017. Idag uppger 5,6 procent att de utsatts, jämfört med 6,4 procent 2017.
Kvinnor tystas
I Sverige var skådespelarnas tystnadtagning det första uppropet, där Sofia Helin var en av initiativtagarna. Hon tycker att mycket har förbättrats och att det finns en stor vilja att förändra, med temadagar och pågående samtal.
– Samtidigt ges vissa personer huvudroller som alla i branschen vet är tveksamt lämpliga att inneha den makt det innebär, säger hon.
Skådespelerskan Yasmine Garbi upplever att frågorna fått mer utrymme i hennes bransch.
– Tabun har raserats och några av alla elefanter i rummet har synliggjorts, säger hon.
I samhället i stort ser hon däremot en annan utveckling.
– De som efter år av tystnad vågat vittna om sexuella övergrepp och våld, riskerar nu fällas för förtal. Och nu syftar jag på okända kvinnor som anförtrott sig i slutna forum. De kan leda till att kvinnor inte känner sig tryggare i vårt samhälle idag, varken att anmäla för att få rättvisa eller att våga anförtro sig. Av rädsla att det ska slå hårdare tillbaka.
Hilma Björk har arbetat i försäkringsbranschen och ansvarade för deras upprop påvåravillkor. Där fanns sedan tidigare ett pågående arbete för jämställdhet och mot sexuella trakasserier. Idag arbetar hon fackligt, och får än idag in vittnesmål.
– Det är historier om hur kvinnor blir objektifierade, lönediskriminerade, missgynnade i rekryteringsprocesser och utsatta för sexuella trakasserier, säger hon.
Idag kan hon se att metoo istället används för att tysta kvinnor.
– De får höra "Du ska väl inte komma dragandes med metoo nu? Det var ju bara ett skämt” och det förekommer fortfarande att kvinnor uppmanas att inte anmäla.
Hemmet farligast
Metoo handlade till stor del om sexuellt våld på offentliga och gemensamma platser. Men uppropet bortabrahemmavärst samlade in vittnesmål från våld på den plats där allra flest kvinnor utsätts, nämligen hemmet.
– Till sista september i år hade 9000 kvinnor polisanmält våld i nära relation, och då vet vi samtidigt att mörkertalet är enormt. Var tredje vecka mördas en kvinna av sin man i Sverige, säger Karin Tennemar som är en av initiativtagarna och fortsätter:
– Frågan är politisk och måste prioriteras högre. Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och det kommer inte lösa sig av sig självt.
Nyligen visade en undersökning från Polisförbundet att var åttonde polis uppger att det förekommer sexuella trakasserier på jobbet. Under uppropet nödvärn samlades 5000 kvinnors vittnesmål. Idag används de som underlag i undervisningen på polishögskolan och inom myndigheten. Ändå är de långt ifrån att vara en myndighet fri från sexuellt förtryck, enligt Maria Larsson som arbetar med brottsprevention och med att ta uppropet nödvärn framåt.
– Vi behöver arbeta med att ta reda på var övergreppen sker, när sker de och hur sker de. Då kan vi eliminera de här riskerna, säger hon.
Samlar in vittnesmål
Hon ser att Polisen har ett bra tillvägagångssätt utåt, men att arbetsledare och chefer måste utbildas för att få ordning på de interna problemen.
– Det är ytterst oroande att det ser ut så här. Polisen är ofta den sista utposten för människor som befinner sig i de allra svåraste situationerna i livet, därför är det alarmerande hur poliser beter sig och ser på den här typen av brott.
Nu har nödvärn klivit in i en ny fas, där vittnesmål samlas in anonymt via en hemsida. Berättelserna kommer att sammanställas i januari nästa år och lämnas över till rikspolischefen, regionspolischefer och justitieministern.
– Vi hoppas att det här ska kunna ge stöd till andra upprop världen över, det blir en möjlighet att berätta utan att det kan komma ut vem som vittnat.
Kampen fortsätter
Även om det utåt blivit tystare fortsätter Metoo-rörelsen i Sverige, och uppropen har samlats i en samordningsgrupp. Anne Sörman som är ordförande för gruppen ser en ökad medvetenhet och en styrka i gemenskapen. Hon menar att metoo är att betrakta som en ny folkrörelse.
– Det är en kamp för kvinnors rättigheter och röster som inte börjar med oss och inte heller slutar med oss, utan har sina rötter långt ner i kvinnokampens historia, säger hon.
Redan innan metoo hade regeringen beslutat om en nationell strategi för att bekämpa mäns våld mot kvinnor till 2027. Det beslutades om obligatorisk utbildning i ämnet för fysioterapeuter, läkare, psykologer, socionomer, sjuksköterskor, jurister och tandläkare. Ett år senare lades även tandhygienister till. På hösten 2019 fick Ninni Carlsson, forskare i socialt arbete vid Göteborgs universitet, i uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten att utreda vilket behov de utbildningsansvariga på lärosäten som berörs har av egen utbildning.
– Det finns ett starkt engagemang, men jag fann också att just det våld som metoo till stor del fokuserade på, där saknas det kunskap. Bara 29 procent hade sådan utbildning.
Hon undervisar också socionomstudenter på Göteborgs universitet. Där ser hon en stor förändring efter metoo.
– Uppropen har satt igång reflektioner och medvetenhet. Kvinnor vet att de har rätt att inte bli utsatta, och äntligen går det att prata om det. Det är fascinerande att se att rörelsen fortsätter, men det offentliga samtalet måste också fortsätta. När vi pratar om det vågar fler berätta vad de utsatts för.